Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Charlottenlund

CHARLOTTENLUND ligger drygt en halvmil väster om Ystad, nära kustvägen mot Trelleborg. Slottet är byggt i rött tegel och har en tornlik påbyggnad med lanternin i mitten. Det uppfördes 1849-50 efter ritningar av arkitekt Hans Jacob Strömberg. Han var elev till den mycket medeltidsintresserade domkyrkoarkitekten C.G. Brunius och under inflytande av dennes stilideal fick slottet sitt medeltidsromantiska utseende. Charlottenlund påminner med sina tinnkransar, bågfriser och torn om Akademiska föreningens stora tegelborg i Lund, som också ritades av Strömberg. Inredningen är delvis av äldre datum än själva byggnaden. Bl.a. har gamla väggmålningar i rokokostil hämtats från Näsby slott vid Djursholm. På Charlottenlund finns en utsökt konstsamling och ett förnämligt bibliotek, som härstammar från Löberöds slott. En stor parkanläggning omger slottet.

Gården kallades ursprungligen Snårestads säteri och låg i Snårestad, 3 kilometer norr om det nuvarande slottet. Den var då utgård till Marsvinsholm, vars ägare excellensen greve Erik Ruuth vid 1700-talets slut gav gården namnet Charlottenlund efter sin tredje hustru Charlotta Wahrendorff. Skild från Marsvinsholm blev egendomen först 1841, då den inköptes av bröderna C.J och F. Hemberg samt J. Berlin, som förut varit förvaltare på Marsvinsholm. Under deras ägartid gjordes betydande avstyckningar. 1846 köptes huvudgården av konsul Adolf Hemberg.

Två år senare sålde han Charlottenlund till greve Arvid Posse. Det var denne som lät uppföra det nuvarande slottet. Greve Posse var utom godsägare även bankman och politiker. Han deltog i moderniseringen av Skånska Banken 1857-65. Trots sitt motstånd mot representationsreformen 1865-66 (då ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag) fick han en viktig roll i den nya riksdagen. Han ledde det mäktiga statsutskottet 1867-75. 1867 grundade Posse tillsammans med några andra Lantmannapartiet, med syftet att tillvarata böndernas intressen, och han blev även partiets ledare. Det var Sveriges första fast organiserade riksdagsparti i modern tid och fick majoritet i Andra kammaren 1868. Efter några år som talman var han statsminister 1880-83 och därefter ledamot av Första kammaren.

Efter Arvid Posses död kom Charlottenlund 1902 i "sockerkungen" Jacob Lachmanns ägo. Denne var född i Danmark och köpte 1881 ett raffinaderi i Ystad, som blev grunden till en blomstrande verksamhet i sockerbranschen, där han snabbt blev den ledande. Han anlade även sockerbruken i Köpingebro och Skivarp. Råvaran kom både från skånska betfält och från hans egna plantager i Västindien.

Sockerbetor hade börjat odlas i Skåne redan 1820-30, men det var först under senare hälften av 1800-talet som odlingen fick sin stora omfattning. För att transportera sockerbetorna anlades en mängd privatägda järnvägslinjer. Med anläggningen av dessa arbetade bl.a. greve Fredrik Posse, Arvid Posses son, som var en av den tidens skickligaste järnvägsbyggare. Skåne lär ett tag vid sidan av Belgien ha varit det bantätaste området i Europa. Även om passagerartrafik också förekom, var järnvägsnätets främsta uppgift att betjäna betodlare och sockerfabriker - många av linjerna hade drygt 80 procent av sina inkomster från bettransporter och tillhörde länge de mest lönsamma i landet. Man sade att de skånska järnvägarna hade "socker under skenorna". Ibland uppstod krockar mellan de mäktiga intressenterna i järnvägar och sockerfabriker. När Lachmann ville bygga en pipeline för sockersaft från Charlottenlund till Ystad, vilket skulle bli billigare än järnväg, sade de styrande i Ystad nej. Staden hade ekonomiska intressen i linjen Malmö - Ystad och befarade att denna skulle gå omkull vid uteblivna inkomster från betfrakten.

Tillsammans med sin hustru, grosshandlardottern Clara Meyer, byggde den mycket förmögne Lachmann upp en förnämlig samling av nordisk 1800-talskonst på Charlottenlund. Clara Lachmann blev änka 1909 och avled själv 1920. I sitt testamente instiftade hon en miljonfond för att "främja den skandinaviska samkänslan". 1918 tillträdde på Charlottenlund sonen Johan och 1939 dennes änka Svea, varefter egendomen stannat kvar i familjens ägo. Nuvarande ägare är Claes Lachmann. Godsets areal omfattar ca 630 hektar, varav 60 hektar skog.

Slott och park är ej öppna för allmänheten, men guidade visningar anordnas några gånger under sommaren. Upplysningar på tel. 0411-57 76 81.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten