Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Alnarp

ALNARP ligger strax väster om Åkarp mellan Malmö och Lund. Egendomen omtalas redan på 1100-talet och kallades då Alnethorp. I äldre handlingar förekommer senare också namnen Alnorp, Alnerup och Allerup. Om gårdens tidigaste ägare är ingenting känt, men åtminstone från senare delen av medeltiden var Alnarp sätesgård för medlemmar av flera betydande skånsk-danska adelssläkter. 1325 tillhörde gården riddaren Anders Pedersen. År 1400 skrev sig som ägare väpnaren Aage Nielsen Ulfeldt och 1449 väpnaren Niels Stigsen Thott, som följdes av sin son Peder Thott. Dennes dotter Else förde genom sitt giftermål med Claus Eriksen Krummedige över Alnarp till denna släkt. Herr Claus var marsk och stupade i slaget mot tyskarna i Ditmarsken 1500. Han efterträddes som ägare av sonen Erik Krummedige, en högt begåvad man, som tillhörde den danske kungens närmaste rådgivare. Han var en av dem som vid reformationen 1536 undertecknade Christian III:s beslut att det katolska kyrko- och klostergodset skulle tillfalla Kronan. Erik Krummedige dog 1541.

Under senare delen av 1500-talet blev riksrådet Eske Brok genom giftermål med Cristence Viffert ägare till Alnarp. Han var en av Danmarks rikaste och mäktigaste män i början av 1600-talet och ägde en mängd stora gods i Skåne (Örtofta, Ellinge) och övriga Danmark. Anledningen var att han tillhörde en släkt som höll på att dö ut och således oftast ärvde de släktingar som avled. Under Kalmarkriget var han krigskommissarie 1612-13 och ett av de fyra danska riksråd som undertecknade freden i Knäred. Eske Brok har lämnat efter sig kulturhistoriskt intressanta dagböcker, som beskriver en rik adelsmans liv på den tiden. Vid hans död 1625 utslocknade ätten på svärdsidan. Alnarp inköptes senare av den siste danske dekanen i Lunds domkapitel, riksrådet Gunde Rosenkrantz. 1654 förvärvades gården av domkapitlet. Vid denna tid var Alnarp bebyggt med ett gammalt, tre våningar högt, grundmurat stenhus av medeltida ursprung. Denna byggnad stod kvar till 1781, då den efter en lång tids förfall blivit obeboelig och revs.

Efter freden i Roskilde 1658 gav Karl X Gustav Alnarp till Malmös kommendant, Johan von Essen. 1660 blev egendomen ett av vederlagsgodsen för Bornholm och förlänades av Karl XI:s förmyndarregering till riksmarskalken Gabriel Gabrielson Oxenstierna. Efter hans död indrogs egendomen av Karl XI och anslogs 1674 såsom löneförmån åt landshövdingen i Malmöhus län friherre Augustin Leijonsköld till Rössjöholm. Denne dog 1680 och Alnarp övertogs då på arrende av amiralitetsmajoren Henning Anckargrip. Han arrenderade även Limhamns Kalkbruk och anlade det första tegelbruket i Lomma, vilka kom att skapa grunden till en storindustri, som senare blev Skånska Cementaktiebolaget. Anckargrip hade tidigare varit norsk kofferdiskeppare och burit namnet Olsen. Vid Malmös belägring 1677 under det skånska kriget gjorde han så stora insatser för stadens försvar att han blev utnämnd till major och adlad. Han köpte några år senare Rönneholm och grundade också Hör säteri (nuv. Åkersberg). Alnarp innehades från 1688 under namnet Allerups Ladugård av hans son (?) schoutbynachten (konteramiralen) Flemming Anckargrip. År 1694 gjordes Alnarps kungsgård till löneboställe för guvernören i Skåne och senare för landshövdingen i Malmöhus län. Under denna tid omfattade kungsgården även flera kringliggande byar och strödda hemman, men dessa avsöndrades efter hand, de sista 1862.

Sedan behov framkommit av ett nytt svenskt lantbruksinstitut förutom Ultuna, fattade riksdagen 1857 beslut om att ett sådant skulle inrättas vid Alnarps kungsgård, då arrendet där löpte ut 1862. Byggnaderna på kungsgården räckte dock inte till för denna verksamhet och för att tillgodose behovet av undervisningslokaler samt bostäder för lärare och elever uppfördes 1859-62 det nuvarande slottet. Det ritades av arkitekten Ferdinand Meldahl, som var det stora namnet i dansk byggnadskonst under senare delen av 1800-talet och anlitades vid ombyggnader av flera skånska slott, bl.a. Trolleholm. Alnarps slott är en ganska imponerande byggnad med flyglar och mittorn under höga, skifferbelagda tak. Det inrymmer fyra våningar och är uppfört i gult tegel, som levererades från gårdens eget tegelbruk, vilket anlagts enbart för slottsbygget. Stilen är närmast holländsk renässans.

Slottet ligger i den berömda Alnarpsparken. Den har sitt ursprung i en skog, som täckte dessa delar av Skåne, innan jorden började odlas, och som bestod av mäktiga ekar, almar och askar med hagtorn och hassel som undervegetation. Vid mitten av 1700-talet var Alnarpsskogen troligen Sveriges enda almskog och Linné omtalar den i sin "Skånska resa". Skogen blev sedan till största delen nedhuggen, men rester av den finns ännu kvar. Alnarpsparken började projekteras samma år som slottsbygget startade och stod färdig i början av 1880-talet. Den anlades efter den engelska landskapsstilen med gångar, gräsplaner och en mjukt kuperad terräng. Parkens specialitet är de vedartade växterna och här finns ca 2.000 arter och sorter av träd, buskar och klängväxter. Alnarpsparken är en sevärdhet och är öppen för allmänheten året om.

Meldahl gjorde 1862 också upp ritningar till en ny ladugårdsanläggning, Alnarpsgården, men uppförandet av denna fick skjutas på framtiden av ekonomiska skäl. Sedan de gamla ladugårdsbyggnaderna förstörts vid en brand 1867 kom dock bygget igång och den nya ladugården kunde tas i bruk 1868. Jordbruksegendomen har nu flyttats till andra lokaler och Alnarpsgården har byggts om till en modern universitetsbyggnad med kontor, bibliotek, aula och undervisningssalar, vilken invigdes 1996 och blivit prisbelönad flera gånger.

Den agronomutbildning som bedrivits vid Alnarp sedan 1862 nedlades när lantbruksundervisningen omorganiserades 1933. Institutet uppdelades då på tre avdelningar och blev lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Sedan 1977 ingår Alnarp i Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och är dess trädgårdscentrum med utbildning av hortonomer, landskapsarkitekter, landskapsingenjörer, trädgårdsingenjörer och lantmästare. I slutet av maj anordnas varje år den populära Alnarpsdagen, då anläggningen visas för allmänheten. Här finns också ett lantbruksmuseum med stora samlingar av gamla redskap, maskiner, vagnar m.m.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten