Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Marsvinsholm

MARSVINSHOLM, ca 7 km västnordväst om Ystad, är ett av Skånes stora slott. Det ligger alldeles intill en liten sjö, som antagligen grävts ut ur något gammalt kärr, när huset byggdes 1644-48 på en grund av stadiga, djupt neddrivna bokpålar. Det uppfördes av dåvarande ägaren Otte Marsvin som ett elegant renässansslott i Christian IV-stil. I stället för fyra längor kring en borggård (som t.ex. Vittskövle) bestod Marsvinsholm av två utmed varandras långsidor sammanbyggda hus med en hjärtmur emellan och med två kraftiga, digonalställda hörntorn. Huskropparna hade var sin gavel med elegant svängda rösten och var sitt brant tak. Fönstren var regelbundet placerade och hade liksom portalen utsmyckningar av huggen sandsten. Byggnaden är alltjämt till sin grundstomme samma som då, men har till det yttre förändrats betydligt vid två tillfällen.

På 1780-talet, under greve Erik Ruuths tid som ägare, företogs en omfattande restaurering och ombyggnad. Gavelrösten och tornhuvar bröts ned och byggnaden fick i stället putsade murar och krenelerade torn. Taket gjordes platt och husets gamla skorstenar byggdes in i takbalustraden. De båda flyglarna, som omger infarten, uppfördes också då. 1856-57, under Jules Stiernblads tid, fick byggnaden sitt nuvarande fasadutförande, tak och tornspiror i en efterbildning av den renässansstil, som blomstrade i Skåne vid tiden för slottets uppförande, fastän vitt skild från det ursprungliga utseendet på byggnaden. I samma stil kläddes också flyglar och ekonomibyggnader, vilket ger slottsmiljön en speciell och enhetlig prägel. Arkitekt vid denna ombyggnad var dansken Ch. F. Zwingmann, vilken också utförde ritningarna till den mäktiga kyrkobyggnad, som ligger 300 meter söder om slottet.

Gården kallades ursprungligen Borsöe, eller Bursiö, och omtalas första gången 1371. Den var säkert en adelsgård redan när den vid slutet av 1300-talet köptes från den Hvidderska släkten av kung Valdemar Atterdag. 1402 fick hans dotter, unionsdrottningen Margrethe, dokument över Kronans äganderätt.

Kring 1520 pantsattes godset till riddaren och jorddrotten Jens Holgersen Ulfstand, Glimmingehus' byggherre. Vid mitten av 1500-talet innehades Borsöe gård av släkten Ulfeldt. Palle Ulfeldt efterträddes på sin tid av sonen Frederik. Denne var gift med Birgitte Jörgensdatter Marsvin och dog 1593.

Hans änka överlevde även barnen och omkring 1629 blev hennes brorson Otte Jörgensen Marsvin till Dybäck genom arv ägare till egendomen. Förutom Dybäck ägde han bl.a. Krageholm, Sandby och Sinclairsholm. Ätten Marsvin hade i sin vapensköld ett marsvin, d.v.s. en tumlare. Det var Otte Marsvin som lät uppföra det fasta slott, som skulle bevara hans namn åt eftervärlden. På en inskriftstavla, avskriven av Linné i hans "Skånska resa" 1749, kan man fortfarande läsa: "Ao 1644 aer dene gaard, som nu heder Marswinsholm, udi Jesu nafn opbygget af Erlig og Velbyrd. Mand Otte Marswin til Dybeck, daa Kongl. May:ts Befallningsmand paa Dronningborg slått med sinkiere Frue Erlig og Velbyrd. Frue Mette Brahe til Claesholm. Den Alt som Mächtigste gode Gud skie lof og aere for en lykksalig begyndelse og framgang, at altingest maa ske og komme Hans Allerheligste nafn til lof og aere og deris liefsarvinge til lykke, gafn og gode haer timelig og våre kärre Foräldre, at de siden maa bo udi himmelrig til evig tid. 1648. Amen. Amen."

Eftersom Otte Marsvin inte hade några söner, gick godset vid hans död till hans dotter Margrethes son med danske riksmarsken Jörgen Urne, Christian Urne. Marsvinsholms betydelse under dansktiden framgår av att danska fartyg som passerade förbi på Östersjön var skyldiga att salutera. 1658 konfiskerade svenskarna egendomen och överlämnade den till riksamiralen greve Gustaf Otto Stenbock. Tack vare trohetsed till svenskarna återfick Christian Urne godset 1660 och befordrades också till överste för Västerbottens regemente. Han dog på gården 1667.

För de omyndiga barnens räkning såldes egendomen sedan till Holger Ottesen Thott, som förmodligen räknat med att ännu en gång få leva under danskt styre. Under Karl XI:s skånska krig tog han sina landsmäns parti och flydde till Danmark. Marsvinsholm drogs därför 1677 åter in till Kronan och övertogs av viceguvernören i Skåne, generalmajoren friherre Fredrik von Buchwald, herre till Hjularöd och Harlösa. Holger Thott återfick efter kriget gården, men trivdes ej med den svenska överheten utan sålde 1683 Marsvinsholm till den berömde fältmarskalken Otto Wilhelm von Königsmarck och flyttade för alltid ur landet.

Von Königsmarck hade under flera år hållit stånd i det instängda svenska Stralsund, innan han 1678 tvingades kapitulera för en övermäktig fiende. Efter återkomsten till Sverige måste han under Karl XI:s reduktion överlåta sin egendom. Besviken på sitt fosterland gick han i främmande krigstjänst och var den venetianska arméns befälhavare under striderna mot turkarna i Grekland. Han intog Aten, men insjuknade i pesten och dog 1688. Under bombardemanget av staden förstördes, utan hans förskyllan, det stora Parthenontemplet på grund av att turkarna där hade sitt krutförråd.

Von Königsmarck saknade bröstarvingar och efter änkans död gick gården genom inlösen till hans syster Beata Elisabeth, änka efter greve Pontus De la Gardie. Hennes dotterdotter, som ärvde gården, var gift med landshövdingen C.P. Sjöblad, och det blev sedan en av deras döttrar som blev ägare till gården, nämligen Ebba Sjöblad, gift med riksrådet friherre Gustaf Ruuth.

Linné besökte som nämnts Marsvinsholm på sin skånska resa och berättar bl.a. att man på gården hade 40 karpdammar, som en ringa rest från den matfriska barocken. "Tilförene hade wid Marswinsholm warit 99 dammar, och den 100. på taket, då taket warit täckt med en horizontel Bly-Reservoir. Det wore icke ringa båtnad för riket, om flere här i landet anlade Karp-dammar." På Linnés tid var man nämligen inte van vid färsk fisk, då det endast var salt sill och kabeljo som klarade den tidens transporter.

Gustaf Ruuths son greve Erik Ruuth tillträdde 1782 egendomen. Han var bl.a. under olika tider finansminister hos Gustaf III och generalguvernör i Pommern och har gjort sig känd genom sina många industriföretag, bl.a. Höganäs Stenkolsverk, som sedan blev Höganäsbolaget. På Marsvinsholm odlade Ruuth de första sockerbetorna i Sverige och där använde han ett av de första tröskverken i landet och satte igång ostframställning på schweiziskt sätt. Många berömda och lysande fester hölls på slottet och medlemmar av kungafamiljen gästade ofta greve Ruuth. År 1805 utfärdade Gustav IV Adolf på detta slott sin krigsförklaring mot Napoleon och ingick koalitionsavtal med England.

Greve Ruuth avstod redan 1819, året före sin död, godset till sin svärson greve Erik Piper. Dennes änka sålde 1833 egendomen till ryttmästare R. Tornérhjelm och greve C.J. Wachtmeister. Den senares son greve Carl Wachtmeister blev efter en tid ensam ägare och sålde 1854 godset till friherre Jules E. Stiernblad, en av dem som betytt mest för gårdens utveckling. Efter honom tillträdde 1886 hans dotters barn, bland vilka Madeleine Bennet, gift med greve Wathier Hamilton, med tiden löste ut sina medarvingar. En del av egendomen såldes därvid från.

År 1912 kom Marsvinsholm åter i danska händer, när greve Wathier Hamilton sålde godset till Johannes Johannesen från Jylland. 1938 tillträdde genom arv dennes dotter Anna Margrethe och hennes man Iörgen Wendelboe-Larsen. Efter dem övertog sonen Erik egendomen. I april 1945 sammanträffade på slottet den engelske generalen Dewing med svenska och danska generaler för att bestämma hur den danska brigaden i Sverige skulle bistå engelsmännen vid tyskarnas kapitulation i Danmark. Familjen Wendelboe-Larsen sålde 1978 Marsvinsholm till Bengt Iacobaeus efter att ha hållit auktion på slottets inventarier. Det ägs idag av dennes son Tomas Iacobaeus. Godsets areal uppgår till ca 600 hektar.

I slottsparken, som är öppen för allmänheten, spelas friluftsteater under tiden juni-augusti.

Utgård till Marsvinsholm var fram till 1841 det nuvarande godset Charlottenlund, eller Snårestad som gården förr kallades.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten