Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Fulltofta

FULLTOFTA slott och kyrka ligger mitt i det leende landskapet ovanför Ringsjöns östra strand. Godset tillhörde under medeltiden ärkebiskoparna i Lund. Kyrkan, som uppfördes under slutet av 1100-talet, är rikt smyckad med välbevarade kalkmålningar från 1400-talet och har vackra renässansinventarier. Legenden om den heliga Magnhild är knuten till Fulltofta. Hon var en from kvinna från bygden, som mördades av sin sonhustru 1215. När hennes likfölje vilade en stund och satte ned kistan, sprang en källa upp på platsen. Sedan begravningen skett i Fulltofta kyrka sades mirakler ha börjat ske vid graven och Magnhild blev föremål för stor dyrkan. Skaror av människor vallfärdade till hennes grav, där det ofta hölls mässor. Vallfarten ledde också till ett för kyrkan lukrativt offrande både vid källan och graven. Magnhild blev aldrig regelrätt helgonförklarad, men har tillbetts som ett lokalt helgon i Skåne. 1383 överfördes hennes kvarlevor till Lunds domkyrka sedan Magnhildskulten avtagit och degenererat. S:ta Magnhilds källa ligger vid vägen mot Hästäng ett par kilometer från Fulltofta kyrka, där det också står en minnessten. Vid denna väg finns även ett gravfält från järnåldern med bl.a. 15 domarringar, kvadratiska och runda stensättningar och en s.k. treudd.

Fulltoftas äldsta historia är höljd i dunkel, men enligt vissa uppgifter skall gården ha funnits redan 1140. Oluf (II) Haraldsen, som av skåningarna valts till kung 1139, skall då ha utkämpat en drabbning där mot sin kusin, danske kungen Erik (III) Lam (1137-1146), med vilken han stred om tronen. Kampen mellan de båda avgjordes i slaget vid Tjutebro (strax norr om Råå-ån vid Helsingborg) 1143, där Oluf II stupade. I gamla urkunder nämns väpnaren Peder Skaning 1421 och 1435 som länsherre på Fulltofta. Under senare delen av 1400-talet har ärkebiskop Jens Brostrups bror Hans Brostrup (död efter 1497) till Tomarp och hans hustru Mette Godov under 20 år bl.a. Fulltofta i förläning av ärkebiskopen. 1502 sitter väpnaren Jens Brostrup, brorson till ärkebiskopen, som herre på gården. Därefter har Fulltofta innehafts, som förläning eller pant, av en rad adelsmän fram till 1546. Vid reformationen 1536 drogs godset in till danska kronan.

1546 blev riksrådet Mogens Henriksen Gyldenstierne ägare till Fulltofta i utbyte mot gårdar på Fyn och Langeland. Han ägde dessutom Svenstorp och Stjerneholm och genom sitt giftermål med Anne Mouridsdatter Sparre 1532 ärvde han halva Svaneholm. Han skrev sig till Stjerneholm och där uppförde han också sin sätesgård. Fulltofta har därför troligen haft en undanskymd roll och han torde inte ha bott på gården, som saknade ståndsmässig bebyggelse. Mogens Gyldenstierne förde riksbaneret vid Otte Krumpens fälttåg till Sverige 1520 och sårades svårt i det blodiga Långfredagsslaget vid Uppsala. Han slogs till riddare av Christian II vid dennes kröning i Stockholm. 1527-32 satt han som länsman på Akershus och fick sedan Malmöhus i förläning. Under grevefejden och de religiösa striderna mellan katoliker och protestanter i Skåne togs han 1534 till fånga av Jörgen Kock och borgarna i Malmö, där den lutherska läran redan slagit rot, varefter slottet Malmöhus jämnades med marken. Sedan greve Christoffer fått makten i Skåne, släpptes herr Mogens ur fångenskapen mot att han slöt sig till denne och belönades med bl.a. Lindholmen och Falsterbo i förläning. Liksom den övriga skånska adeln övergav han senare greve Christoffer och slöt sig till Christian III, som upptog honom i riksrådet 1535. Under återstoden av grevefejden var han en av huvudanförarna vid belägringarna av Lund, Landskrona och Malmö. 1536 deltog han i de viktiga förhandlingarna vid herredagen i Köpenhamn, som ledde till kungens handfästning och den stora riksdagsrecessen, varigenom reformationen infördes. 1543 var han befälhavare för en flotta på 40 skepp, som opererade i Nordsjön mot holländarna. Hans egen dagbok härifrån finns bevarad och har märkligt nog en inledning, som är skriven med runor. Herr Mogens fick med tiden allt större makt och inflytande och deltog som riksråd i förhandlingar både hemma och utomlands, var tidvis kungens befallningsman i Skåne och innehade en mängd förläningar. Han residerade som ståthållare på Köpenhamns slott fram till ett par år före sin död 1569, 88 år gammal. Med sin hustru Anne Sparre hade han 22 barn. Fulltofta delades mellan två av hans söner, Henrik (död 1572) och Mogens (död 1621), riddare och gift med Hedvig Ulfeldt, som förde med sig Bjersgård i boet, och därefter mellan deras arvingar, av vilka Mogens Mogensen d.y. slutligen blev ägare till hela gården.

Efter hans död 1639 sålde hans änka Sophie Rantzau 1648 egendomen till Iver Krabbe till Jordberga. Genom sin hustru Karen Marsvin blev Krabbe även ägare till Krageholm och Marsvinsholm och ägde från 1653 också Högestad. Han blev länsherre på Laholm 1629 och därefter 1636 på Varberg, som han fick överlämna till svenskarna vid freden i Brömsebro 1645. I samband med Frederik III:s kröning 1648 slogs han till riddare. Under Horns krig 1644 hade Jordberga skövlats av svenskarna. Krabbe blev därför mycket hatiskt inställd mot Sverige och allt svenskt och var en av de ivrigaste tillskyndarna av det danska revanschkriget 1657, som slutade med Roskildefreden 1658, då inte bara hans län Bohuslän gick förlorat utan även Skåne. Han fick ändå behålla sina gods utan att avge någon trohetsed till den svenske kungen. 1661-64 var han ståthållare i det danskstyrda Norge. Krabbe blev genom sina personliga egenskaper, sina rikedomar och sina släktförbindelser en av de mest betydande männen inom den skånska adeln. Hans dotter Karen Krabbe ärvde Fulltofta 1666 och gifte sig 1670 med vice ståthållaren i Norge, Just Justsen Hög.

1668 såldes egendomen till kamreraren i Skånska generalguvernementet Niclas Jonsson, vilken innehade Bjärsjölagård som rusthåll och 1672 adlades Cronacker. Dennes förvärv av Fulltofta är ett belysande exempel på hur det kunde gå till, när svenskarna övertog de gamla danska adelsgodsen. Cronacker betalade med en skuldsedel, som han senare vägrade lösa in med motiveringen att godset inte omfattade så stor areal, som uppgivits vid köpet. För att utfå köpeskillingen måste Högs ombud, svågern Jörgen Krabbe på Krageholm, stämma köparen. Eftersom Cronackers påstående visade sig vara falskt, tilldömdes Krabbe egendomen till dess att summan betalts. När skånska kriget sedan bröt ut, skrev Krabbe ett brev till en rådgivare i Köpenhamn, vari det bl.a. stod: "Lader mig vide Eders Mening om jag skall tage F. i Possession eller icke, thi om vi blifver Svenske så kan det giöre mig Skade." Detta brev kom i svenska händer och användes som bevis på Krabbes svenskfientlighet i den famösa högförräderiprocessen mot honom, som slutade med att han dömdes till döden och avrättades på Stortorget i Malmö 1678 (läs mer under Krageholm). Krabbes fordran på Cronacker konfiskerades av svenska kronan och överlämnades till Cronacker! Denne hade således blivit ägare till Fulltofta utan att betala något. Gården hade under hans tid ganska anspråkslösa byggnader, bestående av tre envåningshus i korsvirke med tegeltak. Cronacker avancerade sedan till överkommissarie och slutligen krigskammarråd och köpte även godsen Rönneholm och Vankiva. Han avled 1699 och begravdes i Fulltofta kyrka. Han var den siste av sin ätt på svärdsidan.

Hans äldsta dotter, Susanna Barbara, ärvde Rönneholm och gifte sig året därpå med överstelöjtnanten Christian Magnus Coyet. Fulltofta tillföll Cronackers döttrar Dorotea Elisabet, Hedvig Eleonora och Sofia Christina. Sofia Christina gifte sig med häradshövdingen i Torna och Bara härader Wickman Hornbein Tigerschiöld, vilken tillhörde de svenska uppkomlingarna och härstammade från en tysk bokbindarefamilj, som i början av 1600-talet bosatt sig i Stockholm. Tigerschiöld blev adlad innan giftermålet 1701.

Vid Sofia Christinas död 1732 övergick godset till deras tre söner, Nils, Wickman Fredrik och Carl Gustaf, som alla ägnade sig åt det militära. Wickman Fredrik lade grunden till en ny huvudbyggnad på Fulltofta men kunde inte fullfölja sina storslagna byggnadsplaner. Ägarförhållandena blev i fortsättningen invecklade och andelarna skall till slut ha räknats i etthundrafyrtiofjärdedelar. När Fredrik Trolle till Näs (Trollenäs) förvärvade Fulltofta år 1768 tillhörde troligen större delen av godset Nils Tigerschiölds son, Carl Wickman Tigerschiöld, som var kammarherre hos drottning Sofia Magdalena. Han råkade i onåd och fick fly ur landet efter en del dåliga affärer.

Fulltofta kom att stanna i släkten Trolles ägo i mer än 200 år. Fredrik Trolle var en av Skånes största jordägare. Av sina skånska gårdar stiftade han tre fideikommiss, däribland 1768 fideikommisset Trollenäs och Fulltofta till förmån för sin sonson Fredrik Trolle. Denne drunknade emellertid tillsammans med två systrar och en moster vid ett besök hos släktingarna Stjernblad på Torup 1775, och det blev hans bror Arvid Trolle, senare hovmarskalk, som 1794 fick tillträda de båda egendomarna.

Sedan denne dött barnlös 1828 innehades fideikommisset av hans båda ogifta brorsöner Fredrik, kammarherre, och Nils, ryttmästare, efter varandra, vilka dog 1837 resp. 1890. Därefter tillträdde åter en brorson, hovjägmästare Nils Trolle, gift med Anna Eleonora Sofia Leijonhufvud. Det var han som lät bygga om Trollenäs efter ritningar av Ferdinand Meldahl. Under hans tid upphävdes 1918 fideikommissnaturen för Fulltofta, och godset förvärvades av hans bror Carl Axel, som då arrenderat det i många år. Dennes brorson kammarherren Nils Trolle ärvde Fulltofta 1919. Han var den siste ägaren av denna släkt.

Slottet har därefter skiftat ägare flera gånger, medan godsets marker sedan 1987 tillhör Ousbyholm. Slottsherre på Fulltofta är idag direktör Anders Jarlskog och under hans ägartid har slottet genomgått en omfattande renovering.

År 1766 uppfördes gårdens ännu bevarade uthuslängor av gråsten. Dessa omger på tre sidor den mot kyrkan öppna ladugården. På så gott som alla äldre sätesgårdar öppnar sig ladugården alltid mot mangården och så har det troligen även varit på Fulltofta. Förmodligen byggdes gråstenslängorna på den plats där mangårdens enkla korsvirkeshus låg. Det dröjde till 1800-talets mitt innan en ståndsmässig bostadsbyggnad kom till. Den dåvarande fideikommissarien, ryttmästaren Nils Trolle, hade utarrenderat Fulltofta till sin syster Vivika Charlotta Trolle, gift med kaptenen Peter Axel Dahl. De lät 1855 uppföra det nuvarande corps de logiet, som är en tvåvånings herrgårdsbyggnad i klassisk stil med rusticerade partier och list emellan våningarna. 1870 tillbyggdes i samma stil och höjd en kort köksflygel vid byggnadens sydöstra hörn. Omkring corps de logiet anlades park och trädgårdar.

Slottet är inte tillgängligt för allmänheten.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten