MALMÖHUS, som ligger i Malmö, är Nordens äldsta bevarade renässansslott. Erik av Pommern, som också gav Malmö det röda griphuvudet som stadsvapen 1437, grundlade 1432 på den plats där slottet ligger kastellet Malmöhus, vilket senare utbyggdes till en kungsgård. Sedan all mynttillverkning flyttats över dit 1443 fick den namnet Möntergaarden. 1526 bildades Malmöhus län och den förste länsmannen, riddaren Albret Jepsen Ravensberg, började detta år bygga upp ett nytt slott, Malmöhus, som 1529 härjades av en stor eldsvåda. Det nuvarande slottet, vari ingår smärre partier av den gamla kungs- och myntgården, uppfördes av Christian III 1537-42 på ruinerna av den gamla borgen och blev ett starkt riksfäste. Sten till byggnaden hämtades från rivna kyrkor i Lund. Slottet byggdes i en övergångsstil mellan gotik och renässans och fick en för sin tid modern militär utformning. En djup vallgrav grävdes runt slottet, vallar kastades upp och fyra runda kanontorn anlades, de kanske äldsta i sitt slag i Norden.
Malmöhus har många gånger förekommit i historiska sammanhang. När Frederik I avled 1533 och man inte kunde enas om en ny kung, såg den avsatte Christian II:s anhängare en chans att återinsätta denne på tronen. Kung Christian hade avsatts av adeln men var älskad av bönder och borgare. Den Christian II-trogne borgmästaren i Malmö, Jörgen Kock, lierade sig med greve Christofer av Oldenburg och lübeckarna och detta blev upphovet till den s.k. Grevefejden. Kock lät fängsla kommendanten på Malmöhus, varefter malmöborgarna under hans ledning stormade slottet och jämnade det med marken. Frederik I:s son Christian (III) valdes emellertid till kung och efter bittra inbördesstrider slutade Grevefejden 1536, när Malmö och Köpenhamn kapitulerade efter ett års belägring. Christian III lät därefter uppföra det nuvarande slottet.
På Malmöhus bodde 1554-59 Christian III:s äldste son Frederik (II) före trontillträdet och knöt där en kärleksförbindelse med sin hovmästares niece, den unga adelsdamen Anne Hardenberg, som han ville ingå äktenskap med. Först sedan kung Frederik tagit en annan till maka gifte sig Anne Hardenberg med Oluf Mouridsen Krognos, som var en av Danmarks rikaste adelsmän och herre till bl.a. Bollerup. Malmöhus var de danska kungarnas bostad under deras besök i Malmö. Frederik II höll där många våldsamma fester och efter dessa skickades det ett förmaningens ord till alla danska slott och riksborgar. Där föreskrevs att dansen ej fick börja förrän måltiden var avslutad, "eftersom kvinnorna som sitta vid borden pläga att hoppa över borden oaktat maträtter och servis som där finnas för att först komma på dansegolvet…" Tala om bordsskick!
På Malmöhus hölls också earlen av Bothwell, James Hepburn, fängslad 1568-73. Denne var den skotska drottningen Maria Stuarts tredje make och hade flytt från Skottland när Maria fängslades av den skotska adeln. Den höge fången behandlades till en början ganska väl, eftersom Frederik II hade förhoppningar om att få Orkneyöarna som ersättning, om han hjälpte Hepburn militärt. Sedan Maria Stuart flytt till England och läget i Skottland stabiliserats förstod den danske kungen att han inte hade något att vinna. 1573 flyttades Hepburn till en primitiv fängelsecell på det själländska slottet Dragsholm, där han dog vansinnig 1578, nio år innan hans maka Maria Stuart avrättades av Englands drottning Elisabeth I för påstådd delaktighet i en sammansvärjning mot drottningen.
När svenskarna 1643 anföll Danmark, gick en svensk här under den hårde Gustaf Horn, känd som en av trettioåriga krigets främsta fältherrar, till angrepp mot Skåne. Svenskarnas hänsynslösa framfart omtalades med skräck av skåningarna i århundraden framåt som "den hornska fejden". Hela landskapet härjades och besattes med undantag av Malmö, där det starka Malmöhus trotsade alla erövringsförsök.
Sedan Skåne avträtts till Sverige 1658, byggdes slottet ut till en befästning med bastioner och utanverk. Att den intilliggande Kungsparken finns bevarad som park och inte bebyggdes hänger samman med att man ville ha fritt skjutfält från fästningen. Under Karl XI:s skånska krig flyttade Lunds universitet 1676 till Malmöhus slott men tvingades snart inställa verksamheten helt. När Malmö sommaren 1677 belägrades av danskarna, höll fästningen och staden under generalfältmarskalken Fabian von Fersen stånd och förblev svensk under hela det skånska kriget 1675-79. 1888 påträffades vid slottet en skatt med 2.500 silvermynt, vilken grävts ned 1677 av en dansk bryggmästare, som gått över till svenskarna och nu fruktade danskarnas vedergällning. 1953 fann man en massgrav med 70 danska soldater, som stupat under den misslyckade stormningen av fästningen 1677.
När freden kom 1679 och arbetet med att försvenska skånelandskapen började, blev Malmöhus residens för de svenska generalguvernörerna. I samband med planerna på att göra Landskrona till Skånes nya huvudstad och utbyggnaden av stadens fästning Citadellet förlorade Malmöhus under 1700-talet sin militära betydelse och användes sedan fram till 1914 som fängelse. Hit fördes också 395 tillfångatagna "upproriska" efter slaget vid Klågerup 1811 (varom berättas under detta slott) och inspärrades under de vidrigaste förhållanden, där en tredjedel dog av rödsot, feber och misshandel innan rättegången. 1870 härjades slottet av en svår brand, som anlagts av fångar. Åren 1928-32 och 1956-59 företogs restaureringar av byggnaderna. Malmö Museum är sedan 1937 inrymt på slottet.
Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten