Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Rosendal

ROSENDAL ligger ca 10 km nordöst om Helsingborg. Det är ett av Skånes vackraste och bäst bevarade renässansslott. Själva takresningen och gavlarnas utseende är de enda dragen i slottets exteriör som har förändrats under senare tid. Ursprungligen hade gavlarna svängda profiler och pryddes av sandstenslister.

En snirkelprydd inskriftstavla med Billevapnet över den gamla porten i östra längan berättar att Anders Bille började bygga slottet den 1 maj 1615. På en rektangulär holme, omgiven av breda vallgravar, uppfördes två vinkelställda bostadslängor med ett trapptorn, krönt av en elegant renässansspira. På holmens övriga sidor byggdes ekonomilängor. Vattnet hämtades en halv mil bort och leddes genom uppborrade bokstammar till slottets vallgrav och till tolv dammar. Härigenom kunde vid fara ett bälte på två km runt slottet sättas under vatten. Slottet fick namn efter Anders Billes trolovade Anne Rosencrantz, som dog dagarna innan bröllopet skulle stå.

Till skillnad från många andra gårdar blev Rosendal inte skövlat under skånska kriget 1678 och hade därför bevarat sitt utseende från byggnadstiden, när Gerhard Buhrman tecknade det på 1680-talet. Mangårdens östra flygel med dess egendomligt förkrympta hörntorn tillkom först 1756, då Jacob Wilhelm Bennet var ägare. Han gjorde samtidigt en ny inkörsel på gårdens södra sida och satte över entrén till huvudbyggnaden upp en rikt utsmyckad inskriftstavla med förhoppningen att "detta hus blifve Lyckans, Ärans, Dygdens och Benneters Boning i Evärdliga tider". Slottet rymmer nederst en källarvåning med mäktiga korsvalv och tegelgolv, där Anders Bille skall ha gömt undan en skatt. I vindsvåningen syns ännu de ursprungliga mycket solida takstolarna. Bland övriga byggnader märks det s.k. Billehuset norr om slottsholmen, ett tvåvånings tegelhus med halmtak, vilket troligen är gårdens förutvarande mangårdsbyggnad, kanske uppförd redan under medeltiden. Huset kom senare att användas som spannmålsmagasin och fårhus och blev med tiden ganska förfallet. Det har 2005 blivit grundligt och pietetsfullt renoverat.

Den äldste kände ägaren till gården är ovannämnde Anders Bille. Att egendomen redan före hans tid var bebyggd med ett stenhus tyder på att den även tidigare haft en viss betydelse. Anders Bille tillhörde en av den gamla danska adelns mest betydande ätter. Han var son till Steen Clausen Bille till Råbelöv, Vanås och Näsbyholm, vilken även innehade Herrevadskloster som förläning och i dess närhet anlade Klippans pappersbruk, och bror till riksrådet Claus Bille till Vanås. Hans faster, Beate Bille, gifte sig med riksrådet Otte Brahe till Knutstorp och blev mor till astronomen Tycho Brahe.

Anders Bille blev 1610 länsman på Helsingborgs slott och fick efter moderns död 1612 Herrevadskloster i förläning på livstid. Herr Anders gjorde sig känd som en tapper krigare. Han deltog med utmärkelse i Kalmarkriget som överste och ledde den danska styrka som 1612 överraskade svenskarna vid Vittsjö, där den unge Gustav II Adolf var nära att mista livet under flykten över Vittsjöns is. Bille utnämndes 1616 till riksråd, blott 36 år gammal, och dubbades samma år till riddare. Efter att ha sålt fädernesgården Råbelöv byggde han upp sitt jordinnehav vid Rosendal genom att förvärva strögods.

I folktraditionen skildras han som en rastlös gengångare och framstår som en hård och grym bondeplågare och en stor fruntimmerskarl med otaliga kärlekshistorier förlagda till det s.k. Billehuset. Anders Bille verkar dock ha varit trogen sin första kärlek och förblev ogift efter sin trolovades död. Han hade senare ett förhållande med bonddottern Cathrine Henriksdatter och fick med henne fyra barn, av vilka sonen Steen Andersen 1679 adlades med det Billeska namnet och vapnet. I en biografi över Bille-ätten karakteriseras Anders Bille som sträng, men samtidigt rättrådig, och som en böndernas man.

När han dog 1633 utan arvsberättigade barn, tillföll Rosendal hans bror Claus Bille till Vanås och senare dennes änka Ingeborg Parsberg. De hade två döttrar, Regitze och Elisabet, och efterträddes först 1655 av Regitze, gift med Stalder Kaas. Eftersom dessa makar var barnlösa fördes gården efter dem över till systern Elisabets släkt.

Hon var gift med Hans Barnekow till Vittskövle och hennes sonson Kjell Christoffer Barnekow ärvde som treåring Rosendal efter sin far Christian 1666. Han ägnade sig senare åt den militära banan och dog 1700 som överste i Kalmar. Hans maka var Margareta von Ascheberg, om vilken berättas mer under Vittskövle. Hon var ett av 25 barn till den berömde fältmarskalken och generalguvernören över bl.a. Skåne, Rutger von Ascheberg. Sedan "grevinnan Ascheberg" avlidit 1753 tillträdde dottern Magdalena Eleonora Barnekow, och det var genom henne som släkten Bennet (ursprungligen en skotsk släkt men naturaliserad 1675 och introducerad som friherrelig på det svenska riddarhuset 1719) kom i besittning av godset.

Hon gifte sig nämligen med generalen friherre Wilhelm Bennet, född 1677 och son till ättens svenska stamfader majoren James Bennet, och han blev därigenom ägare till såväl Rosendal som Ellinge. Utom dessa gårdar ägde han även Belteberga, Videröra och Brynneslöv. Wilhelm Bennet deltog i slaget vid Poltava 1709 och i slaget vid Helsingborg 1710, där han bidrog mycket till den svenska segern över danskarna, samt vid belägringen av Fredrikshald 1718. Han blev landshövding i Hallands län 1728 och i Malmöhus län 1737 och samtidigt kommendant i Malmö.

Rosendal har efter hans tid blivit kvar i släktens ägo. När han dog 1740 tillträdde hans son friherre Jacob Wilhelm Bennet, senare överste. Han lät som nämnts uppföra den östra flygeln, men anlade också vägar, planterade alléer och byggde nya ladugårdshus. Godsets ägor utvidgades och jordbruket moderniserades genom bl.a. enskifte av egendomen. Utgården Vasatorp tillkom under denna tid. Vid Jacob Wilhelms död 1792 tillträdde hans äldste son baron Wilhelm Rutger Bennet, som dog 1815 och efterträddes av sin änka Wilhelmina von Otter. Vid arvskiftet mellan deras många barn gjordes betydande avstyckningar från egendomen.

Gården inlöstes 1862 av Adolf Herman Bennet, gift med Jacobina Gustava Charlotta von Essen. Han efterträddes 1901 av sin dotter Vilhelmina Gustava Sofia, gift med Carl Vilhelm Bennet. 1919 tillträdde deras ogifte son Henrik Adolf Bennet och hans efterträdare blev 1941 brorsonen Carl Wilhelm Gerard Stanislaw Bennet, gift med Ellen Kristina Elisabet Richert. Han var åttonde generationen av den friherrliga ätten Bennet på Rosendal. 2006 överlät han godset till sina barn Margaretha Lilliehöök, Tomas Bennet, Rutger Bennet och Johan Bennet, som är sysslingar till industrimannen och miljardären Carl Bennet. Godset drivs genom Bucolica AB och omfattar ca 820 hektar. Bucolica AB har senare fusionerats med Benn 1 AB.

Rosendals slott byggnadsminnesförklarades 2005 i samförstånd med ägarfamiljen, 25 år efter att frågan väckts, men redan 2007 ville ägarna att Länsstyrelsen skulle upphäva beslutet på grund av ekonomiska och administrativa skäl. Denna begäran har avvisats. Slottet är idag en aning luggslitet och framför allt behövs en omläggning av taket på delar av byggnaden.

Slottets omgivningar är tillgängliga för allmänheten.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten