Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten
Bosjöklster
BOSJÖKLOSTER är beläget i hjärtat av Skåne, på en halvö mellan Västra och Östra Ringsjön ca 6 km söder om Höör. Idag skiljer en smal kanal i söder Bosjökloster från fastlandet, med vilket det hänger samman i norr, men under medeltiden var förbindelsen mellan de båda sjöarna 700 m bred och i norr fanns under större delen av året ett sund. Egendomen var alltså helt kringfluten av vatten. Det södra sundet kallades redan 1385 för Pramdragh, vilket betyder att här fanns en färja. Den första bron över Pråmdragarsundet byggdes 1866-70 under greve Corfitz Beck-Friis' tid.
Det äldsta dokument vari Bosjökloster nämnes är ett påvebrev 1181 från påven Lucius III. I detta omtalas att ett nunnekloster av benediktinerorden hade grundats av en man vid namn Tord, vilken skänkt hela Bosön och intilliggande ägor till detta, och att klosterprivilegierna utfärdats av Lucius III:s företrädare. Enligt släktböckerna anses Tord som de skånska Thottarnas stamfader. Han skall ha låtit döpa sig 1085 men begravts hos sina hedniska förfäder i ättehögen vid Kävlinge. I fru Thale Ulfstands släktbok finns ett rim, som minner om honom:
"Kielby mölle, Dalby vaang,
Böge ora og Ringsiö faang,
Det giver jeg dig Bosöe kloster ny,
Og selv hviler jeg i denne höi."
Den mäktiga familjen Thott skulle senare komma att spela en stor roll i den nordiska historien. Troligen började klostret byggas år 1080. Från det ursprungliga klostret härrör delar av kyrkan och av slottets östra länga.
Bosjökloster består av ett väldigt huskomplex byggt i rektangelform kring en stor gårdsplan. På norra sidan utgör kyrkan till större delen gräns. Den är en romansk absidkyrka uppförd i huggen sandsten. Det kraftiga västtornet tillkom först 1856-57, då kyrkan renoverades under ledning av professor C.G. Brunius. Absidens exteriör har en egenartad indelning med höga vertikala murband och rundbågig nisch. Kyrkorummets valv är från 1400-talet och har tidigare förmodligen haft en rik utsmyckning med målningar. I bågen mot absiden finns en rankornamentik och en bild av S:ta Apollonia med sitt pinoredskap, en tång, som gjorde henne till tandläkarnas skyddshelgon.
Kyrkan präglas främst av inredning och konstverk från efterreformatorisk tid, då Bosjökloster kommit i privat ägo. Bänkarna från 1600-talets början är den äldsta bevarade bänkinredningen i skånska kyrkor. Altarskåpet skänktes av fru Thale Ulfstand och hon lät även sätta upp en stor tavla i koret, som visar hela hennes familj knäböjande inför Kristus. I kyrkan finns gravstenar över fru Thale och hennes man Povel Laxmand samt över familjens närmaste, däribland den unge sonen Holger som drunknade i Ringsjön midsommaraftonen 1562.
På den vackra "Nunnekyrkogården" utanför kyrkan finns gravstenar som ursprungligen har varit gavelstycken till medeltida stenkistor. Flera av stenarna har sedan återanvänts, vilket framgår av inhuggna initialer och årtal.
Vid gårdsplanens västra sida, där det tidigare fanns en tvåvånings klosterbyggnad, egendomligt nog kallad "Munkalängan", ligger i dag två paviljonger, som byggts på 1700-talet, mellan vilka grindarna till gården nu har sin plats. I ena paviljongen, gamla trädgårdsmästarebostaden, föddes 1892 tonsättaren Hilding Rosenberg. Vid gårdens östra sida låg också förr ett stenhus, vilket till stor del ingår i den nuvarande längan. I de delvis igenmurade dörröppningarna framträder murverket från klostrets äldsta tid och bottenvåningen täcks av senmedeltida kryssvalv. På 1500-talet lät Thale Ulfstand rusta upp hela längan och då kom portgenomgången till. I denna finns bevarad "Fru Thales port", bastanta ekdörrar med en liten stiglucka, över vilken hennes initialer och årtalet 1569 finns inskurna. På gårdens södra sida låg tidigare en tvåvåningslänga, vilken bestod av två sammanbyggda hus. Det västra av dessa är ännu bevarat och husets tjocka, oregelbundna murar kan tyda på att rester av en medeltida byggnad ingår i detta. 1875-79 genomfördes en omfattande ombyggnad av samtliga slottsbyggnader efter ritningar av Helgo Zettervall. Längornas exteriör fick en senmedeltida prägel efter de franska förebilder som då var moderna och samtidigt ändrades slottets interiör. Bosjökloster är denne arkitekts vackraste omgestaltade slott och har kallats "Ringsjöns pärla".
Klostret på Bosön blev ett av de viktigaste och även rikaste i Skåne. För att vinna inträde i klostret måste noviserna ha med sig stora gåvor. Enligt ett donationsbrev fick t.ex. riddaren Björn Svensson pantsätta sju och ett halvt hemman för att hans båda döttrar skulle antagas. Det var därför främst döttrar till förmögna adels- och köpmän som sökte sig till klostret. Försäljningen av avlatsbrev gav också goda inkomster. Enligt ett bevarat brev till Bosjökloster 1355 från påven Innocentius framgår att den som begav sig dit och visade uppriktig ånger över gjorda felsteg "beviljades 40 dagars avlat". Mot slutet av medeltiden hade klostret fått så många donationer att abbedissan hade vissa problem att förvalta alla egendomarna. Klostrets ledning fick också ägna mycket tid åt rättsliga tvister, eftersom många släkter ifrågasatte tidigare gjorda donationer.
Vid reformationen indrogs klostret till danska kronan och förlänades på livstid till den avsatte ärkebiskopen i Lund Torbern Bille mot att han underhöll de kvarboende klosterjungfruarna. Bille tillhörde 1500-talets främsta danska adelsätt, som ägde en mängd gods i Skåne. Han var efter Frederik I:s död medlem i danska riksrådet och gick då hårt fram med de luterska predikanterna i de skånska köpstäderna. Efter grevefejden fängslades han 1536 och godkände 1537 luteranismens införande och biskopsmaktens avskaffande, varefter han bosatte sig på Bosjökloster och verkade som dekan vid domkapitlet i Lund. Redan före Billes död 1552 hade adelsmannen Hans Barnekow fått "väntebrev" på länet. Denne dog 1559 och efterträddes som länsman av Steen Rosensparre till Skarhult.
Redan 1560 avhände sig emellertid Frederik II större delen av Bosjökloster genom mageskifte, d.v.s. lika mot lika, med fru Thale Ulfstand, efter fem års äktenskap änka efter Povel Laxmand till Stenholt. Rosensparre fick dock behålla några hemman av egendomen. Fru Thale var dotter till riksrådet Holger Gregersen Ulfstand till Skabersjö och Häckeberga, vilka gods hon också blev ägare till. Hon förblev änka, överlevde sina barn och dog på Bosjökloster 1604. Egendomen övergick då till hennes brorson Holger Jensen Ulfstand till Häckeberga, känd för lärdom och fromhet, vilken efterträddes av sin dotter Anne, gift med Jörgen Axelsen Urup till Björkeberga.
Jörgen Urups mor, Helle Marsvin, gifte efter makens död om sig med befallningsmannen på Ösel, Jacob Beck till Baldringe och Gladsax. Denne och senare hans son Jochum Beck, styvbror till Jörgen Urup, köpte och utlöste efter hand arvingarnas delar. När Jochum Beck 1629 gifte sig med Else Sigvardsdatter Grubbe från Hovdala, var han ensam ägare till Bosjökloster. Hans och hans makas vapensten med detta årtal sitter inmurad över porten i östra längan. Jochum Beck försökte, innan han förlorade sin stora förmögenhet på alunbruket i Andrarum, sätta de gamla klosterbyggnaderna i stånd. Förlusterna på alunbruket medförde att han fick pantsätta och sälja sina egendomar, bland dem Bosjökloster.
Köpare var Corfitz Ulfeldt, en dansk aristokrat som slöt sig till svenskarna och deltog i tåget över Bälten och som svensk förhandlare vid Roskildefreden, och därför dömdes som landsförrädare i sitt hemland men lyckades fly. 1659 dömdes han för högförräderi även mot sitt nya land Sverige, men lyckades ånyo fly och dog senare i Tyskland. Han var gift med Christian IV:s dotter Leonora Christine, som också fick lida för makens försyndelser och satt fängslad i 22 år. Härom berättas mera under Torup.
Efter domen mot Ulfeldt indrogs Bosjökloster till svenska kronan och arrenderades ut till överjägmästare Gustaf Hammarberg. Hans son, Henrik Hammarberg, är den kände ryttare som 1710 red i sporrsträck till Stockholms slott för att underrätta hovet om Magnus Stenbocks seger den 28 februari över danskarna vid Helsingborg ("Stenbocks kurir" i Carl Snoilskys "Svenska bilder").
Bosjökloster återgavs, jämte Torup, först 1735 till Ulfeldts arvingar. Av dessa blev hans dotterson, majoren Corfitz Ludvig Beck, ägare till Bosjökloster. Han hade tillfångatagits vid Poltava och tillbringat 20 år i fångenskap i Sibirien. 1741 ärvde han efter sin bror det Friis' ska fideikommisset i Danmark och bar därefter namnet Beck-Friis. Bosjökloster hade troligen stått obebott redan före Ulfeldts tid och hade under kronans tid gradvis förfallit. Corfitz Ludvig Beck-Friis fick nu ekonomiska möjligheter att sätta gården i stånd och företog en upprustning av denna.
Efter honom ärvdes egendomen av de två sönerna Lave och Corfitz Ludvig. De lät 1763 och 1764 uppföra de båda längorna på ladugårdens norra och södra sida. Sedan Lave Beck-Friis dött ogift 1764 blev brodern ensam ägare. Han genomförde en ganska omfattande restaurering, då bl.a. "Munkalängan" revs och ersattes med de två ännu bevarade paviljongerna. Mellan dessa förlades den nya huvudentrén. Kyrkans sydfasad fick regelbundna fönsterimitationer, så att den gav intryck av att tillhöra ett boningshus.
Bosjöklosters utseende kom, som ovan nämnts, att väsentligt förändras under 1800-talet genom kyrkans restaurering och slottets ombyggnad. Ägare vid den senare var ministern i Köpenhamn, friherre Lave Gustaf Beck-Friis, som 1879 kunde hemföra sin brud, Sigrid Barnekow, till ett omskapat Bosjökloster. Deras namnchiffer och vapen placerades i den nybyggda gaveln över östra porten.
Efter ca 280 år i släkten Becks och Beck-Friis' ägo såldes egendomen 1908 till greve Philip Bonde, som på gården skapade ett mönsterjordbruk. Egendomen övertogs sedan av hans son Carl-Philip Bonde, som 1962 öppnade Bosjökloster för besökare. Nuvarande ägaren, yngste sonen Thord Bonde, har fortsatt i samma anda och Bosjökloster är idag Skånes kanske mest kända slott. Här finns enastående park- och trädgårdsanläggningar, restaurang och café, minizoo, lekplats, båtar att låna och fiskemöjligheter. I parken står ett av Sveriges äldsta träd, en tusenårig ek. På Bosjökloster hålls varje år bl.a. en stor och välbesökt jakt- och fiskemässa. I slottets äldsta rum, Stensalen, kan man se intressanta utställningar av nutida konst och konsthantverk. Verksamheten bedrivs i Bosjöklosters Visningar AB (Bosjökloster Slott & Visningar) med Thord Bonde som VD och barnen Julia och Philip som styrelseledamöter. Tel. 0413-250 48.
Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten