Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Axelvold

AXELVOLD ligger nedanför Söderåsen invid väg 106, ca 6 km norr om Svalöv. Säteriets huvudbyggnad är uppförd i gråsten och tegel och fick sitt nuvarande medeltidsromantiska utseende vid en ombyggnad 1848 efter ritningar av professor C. G. Brunius. Den har mot gårdssidan en våning och mot den lägre liggande trädgården dessutom en souterrainvåning. På gårdssidan finns två friliggande flyglar, uppförda på äldre grund 1793 resp. 1799 men 1848 anpassade till huvudbyggnadens stil. Anläggningen med omgivande ekonomibyggnader och arbetarbostäder bildar en tilltalande kulturhistorisk godsmiljö.

Axelvold anlades som sätesgård på 1560-talet av riksrådet Axel Tönnesen Viffert, som uppkallade gården efter sig själv. Han var född 1519 på Aalborghus slott. Fadern hette Tönne Tönnesen Viffert och modern Christine Jensdatter Ulfstand. 1558 hade Axel sänts till Spanien av Christian III för att värva spanska officerare till den danska hären och fick vid hemkomsten kungens tillstånd att inlösa pantlänen Önnestad och Strö. Han förlänades 1559 huvudlänet Landskrona och fick det ansvarsfulla uppdraget som proviantmästare för den danska hären i Skåne. 1564 erhöll han Svalöv som pantlän och förvärvade sedan inom denna socken gårdar, av vilka han bildade sin huvudgård Axelvold. Under nordiska sjuårskriget utsågs han 1565 tillsammans med Steen Bille till befälhavare över några nyinkallade avdelningar skånska bönder, som skulle avvärja ett väntat svenskt anfall mot Halland. Skåningarna var emellertid inte särskilt stridslystna utan vägrade deltaga och återvände hem. Han innehade därefter flera av de viktigaste danska länen, bl.a. Riberhus, Nyborgs slott och Aalborghus, och blev slutligen länsman på Malmöhus. Axel Viffert var gift med Anne Jernskägg till Skottorp i Halland och han ärvde senare halva detta gods och köpte den andra halvan av sin framlidna hustrus brorson Severin Axelsen Jernskägg, som genom giftermål med Kirsten Kyrning blivit ägare till det närbelägna Möllarp. 1579 bytte Axel Viffert till sig Möllarp och lämnade i utbyte Skottorp, som ju var Severin Jernskäggs fädernegård. Axelvold och Möllarp kom därefter under långa tider att ha gemensam ägare. Herr Axel dog 1580 och gravlades i Lunds domkyrka.

Som förmyndare för hans omyndiga barn tillträdde då hans bror Corfitz Viffert, vars huvudgård var Tybrind i Jylland. Efter tjänstgöring vid Frederik II:s hov förlänades han 1565 Katslösa i Skåne och var sedan länsherre på Helsingborg 1573-76 och på Malmöhus 1580-91, där han efterträdde brodern Axel. 1581 blev han riksråd och innehade 1585-89 landsdomarämbetet i Skåne. Han dog 1592.

Axel Viffert hade i sitt andra gifte (omkr. 1570) med Anne Krabbe tre döttrar, som alla var omyndiga vid hans död. Vid arvskiftet 1582 tillföll Axelvold och Möllarp dottern Else, som senare gifte sig med Melchior Ulfstand, sonson till Holger Ulfstand (Rige Holger) på Häckeberga. Herr Melchior utvidgade betydligt Axelvolds ägor genom att 1607 byta till sig ytterligare 10 gårdar i Svalövs socken och bl.a. Bångstorp i Halmstad. Han efterträddes vid sin död 1617 av deras son Axel Ulfstand, vilken dog 1634 som den siste manlige medlemmen av sin ätt. Hans enda arvtagare var dottern Anne, som var gift först med Frederik Below, död 1648, och därefter med Knud Axelsen Urne, död 1670 och begraven i Kågeröd.

Axelvold och Möllarp övergick då till deras söner Frederik, Wulf Hieronymus, Jörgen och Axel Urne, som pantförskrev gårdarna. Panten övertogs sedan av geheimerådet Knud Thott på Knutstorp. Han skall 1691 ha köpt gårdarna, men de återbördades och inlöstes några år senare av Jörgen Urne. J.C. Barfod skriver om bröderna Urne, att de "voro så släta hushållare, att de sålde all egendomen och den siste dog i största fattigdom i ett gatehus i Kågeröds by, vilket herrskapet på Knutstorp av nåd och barmhärtighet lät honom bebo".

År 1699 köptes Axelvold av major Isak von Linde, vilken 1702 inköpte även Möllarp. Isak Linde antas ursprungligen ha varit en bondson från Östergötland, född i början av 1650-talet, vilken 1672 började sin militära bana som volontär vid Änkedrottningens livregemente till häst. Han steg snabbt i graderna efter att ha utmärkt sig för sin tapperhet bl.a. i slaget vid Lund. Han blev senare tillfångatagen och hållen i dansk fångenskap tills han 1677 utlöstes. I början av 1690-talet bodde han på Dragesholm i Stenestad och från 1699 hade han kungsgården Månstorp som ryttmästareboställe. 1695 adlades han von Linde. Efter hans död 1708 ägdes de båda godsen av änkan Margareta von Linde, född Nordsten. Hennes make och tre av sönerna hade deltagit i Karl XII:s fälttåg mot Polen och Ryssland, där både maken och en son stupade och de andra två sönerna tillfångatogs. Hon bosatte sig 1712 på Möllarp och överlät skötseln av Axelvold till sonen major Oluf Albrecht von Linde. När hans bror ryttmästare Johan Lorentz von Linde 1722 återvände från fångenskap i Ryssland, blev det han som fick överta gårdens skötsel, eftersom hans bror, Karl Johan von Linde, som annars stått i tur, dött i fångenskapen 1715. Den åldriga fru Margareta fick 1739 uppleva även sin yngste sons bortgång. Hon avled året därpå, 87 år gammal. Den siste kvarlevande av hennes söner, Johan Lorentz von Linde, vilken liksom sina bröder var ogift, stiftade 1752 ett fideikommiss av Axelvold och Möllarp till förmån för Otto Adrian Berg, som var son till hans syster Beata Elisabet i hennes äktenskap med fortifikationsofficeren Stefan Valter Berg.

Efter Johan Lorentz von Lindes död 1752 övergick godsen till fideikommissarien överste Otto Adrian Berg von Linde, som föregående år adlats med detta namn. Efter giftermålet med Eva Charlotta Ulfvenklou från Björnö i Kalmar län slog han till en början sig ned på Möllarp. Liksom fadern var han fortifikationsofficer och tjänstgjorde under större delen av sin verksamhet vid befästningsarbetena i Kristianstad. Han efterträddes vid sin död 1773 av sonen Henrik Walter Berg von Linde, gift med Maria Ottiliana von Otter. Denne deltog i Gustav III:s sjökrig mot Ryssland. Byggnaderna på Axelvold befann sig vid tillträdet i mycket dåligt skick och Barfod skriver beträffande corps de logiet "att ingen kunde utan livsfara gå under dess tak". Den nye fideikommissarien företog därför en omfattande upprustning av gården. 1776, 1778 och 1779 uppfördes tre stora grundmurade ladugårdsbyggnader i gråsten och 1793 och 1799 byggdes nya flyglar på mangården. Henrik Valter Berg von Linde tog 1793 avsked ur armén som major för att ägna sig åt skötseln av sina gårdar. Han drev ett stort stuteri och var en hängiven samlare av jordagods. 1797 inköpte han Dufeke och bosatte sig där. Vid sin död 1834 hade han skaffat sig många stora jordegendomar såväl i grannskapet som i Kalmar län, där han ägde Björnö och Stävlö. Kläckeberga i Kalmar län samt ett skeppsvarv och ett saltbruk hade han redan före sin död gett som gåva till barnen. Därutöver fanns vid arvskiftet bl.a. följande egendomar att fördela mellan dessa: Axelvold-Möllarps säteri med tillhörande hemman, Dufeke och Bulstofta säterier med tillhörande hemman, Svalövsgården, Kjellstorp, Lönnstorp, Karatofta, Bjernarp, Tarstadsgården, Arnåkra, Loarp och Pålstorp. Fideikommisset Axelvold-Möllarp övergick till sonen major Otto Salomon Berg von Linde, gift med Eva Fredrika Raab. Denne hade från 1813 skött Björnö och Stävlö gods, med undantag för den tid då han tjänstgjorde i kronprins Karl (XIV) Johans armé i kriget mot Napoleon i Tyskland. Han gjorde 1848 den ovan nämnda ombyggnaden av corps de logiet på Axelvold.

Axelvold ca 1850 efter ombyggnaden (litografi i "Skånska herregårdar" efter teckning av F. Richardt)

När han dog 1860 upphörde fideikommisset och Axelvold övergick till sonen Johan August för att 1876 tillfalla brodern Gustaf Michael Sigfrid Berg von Linde. 1891 frånsåldes Möllarp och 1906 köptes Axelvold av Henrik Walter Berg von Lindes sonsons son Johan A.A. Berg von Linde, som tidigare innehaft Dufeke. Denne efterträddes 1921 av sin son Axel Albert Berg von Linde, gift med Märtha Kinch. Han importerade 1928 Sveriges första skördetröska.

1961 tillföll egendomen deras dottersöner Claus, Albert och Jesper Wachtmeister. Nuvarande ägare är greve Claus von Lantingshausen Wachtmeister. Namnet von Lantingshausen Wachtmeister beror på att han också är arvtagare till Bogesunds fideikommisskapital och denne har rätten till namnet von Lantingshausen. Han brukar idag tre gårdar tillsammans: Axelvold och Halmstadgården, som är centrum för verksamheten, samt Tarstadgården, sammanlagt 900 hektar. Driften sker i godsbolaget Whaxta AB, i vilket han själv är VD och dottern Stephanie styrelsesuppleant. Axelvold är särskilt känt för sin storartade trädgårdsanläggning, som ofta beskrivs i facklitteraturen. Säteriet är inte tillgängligt för allmänheten.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten