Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Skillinge

SKILLINGE är beläget ca 7 km öster om Ängelholm. Säteriet har gamla anor, men den nuvarande huvudbyggnaden med flygel uppfördes 1778-80. Corps de logiet är ett putsat och vitkalkat stenhus i två våningar under brutet och valmat tegeltak. Stilen är klassicistisk, vilket särskilt framträder i entrépartiet, som är utformat med fyra doriska halvkolonner med arkitrav och påminner om ett grekiskt tempel. Ritningarna till byggnaden har förmodligen utförts av Carl Henrik König, som var stadsarkitekt i Stockholm och besläktad med byggherren Samuel Henrik Horn af Rantziens familj.

Gården anlades i mitten av 1500-talet av Mogens Tygesen Krabbe, som var son till den mäktige danske riksmarsken Tyge Krabbe på Vegeholm och hans hustru Anne Rosencrantz. Mogens Krabbe byggde vid samma tid även det närbelägna Össjö, som till en början troligen var ladugård under Skillinge, och båda gårdarna kom sedan att ha gemensam ägare fram till 1663. Efter faderns död 1541 ärvde han Vegeholm och genom giftermål med Karen Geed fick han Jordberga, Rössjöholm och Gedsholm. Det stora godskomplexet ökades med förläningen av Ovesholm och andra gårdar, som han förvärvade i Skåne. Herr Mogens deltog i Nordiska sjuårskriget och drunknade 1564 vid Tofta bro i Småland under en strid mellan danskar och svenskar.

Hans son Jacob Krabbe ärvde Skillinge. Vid dennes död 1587 övergick egendomen till brodern Tage. Han hade Laholms slott i förläning och var ryttmästare för Hallands rusttjänst.

Tage Krabbe dog 1612 och efterträddes av sin son Niels Krabbe, som blev en av rikets herrar, riksråd och riddare av Elefantorden. Han hade Laholm och Halmstad i förläning och fick som den siste danske befälhavaren på Halmstad slott överlämna detta till svenskarna efter freden i Brömsebro 1645. Därefter erhöll han Kristianopels och Sölvesborgs län och blev generalguvernör i Blekinge och utsågs till slut till land- och generalkommissarie i Skåne. Niels Krabbe dog 1663. I sina tre äktenskap efterlämnade han inga manliga arvingar.

Hans ogifta dotter Elisabet sålde 1669 Skillinge till landshövdingen i Malmöhus m.fl. skånska län friherre Augustin Leijonsköld. Han ägde även Mölleröd, Vankiva, Össjö och Rössjöholm, men trots detta var boet konkursmässigt vid hans död 1680. 1682 tillträdde därför Elisabet Krabbe åter som ägare. 1689 övergick egendomen till Augustin Leijonskölds arvingar, vilka 1717 sålde den till överstelöjtnanten Håkan Wännberg Gyllenbielke.

1719 inköptes Skillinge av landshövdingen i Kristianstads län friherre Samuel von Hylteen. Han rustade upp egendomen och lät anlägga en trädgård, som kom att bli berömd. Linné besökte gården både 1735 och 1749 och ger i sin "Skånska Resa" en lång beskrivning av trädgården, som var anlagd i terasser med spegeldammar och vattenkonster samt inhägnad och indelad av delvis figurklippta avenbokshäckar. För att tillgodose gårdens vattenbehov hade von Hylteen lett vatten från en å i närheten till en stor reservoar, varifrån vattnet i trummor och pumpstockar leddes åt olika håll. Enligt Linné var trycket så starkt att fontänen i den nedersta trädgårdsterassen sprutade vatten upp till 33 alnars höjd (ca 20 meter). Den berömda lustträdgården är nu borta, men kvar finns köksträdgården med åtta gångar, som strålar ut från en rund centralplats, även om gångarna nu växt igen till tunnlar. Linné är full av beundran över vad han ser på Skillinge och kallar von Hylteen "en av de största ekonomer i Skåne". Om en annan sida hos denne slottsherre berättar J.C. Barfod, som beskriver honom som "känd för rättegångar och inkräktningar" och fortsätter: "Detta fingo alla hans grannar erfara, på vilkas bekostnad gårdens ägor ansenligt utvidgades, så att man allmänt sade, att om han blev ägare av ett hemman i en socken, pressade han snart till sig allt det övriga." Samuel von Hylteen avled 1738 utan att efterlämna någon son och hans änka Helena Maria König innehade Skillinge till sin död 1766, då gården tillföll deras arvingar.

1768 löste von Hylteens dotterson, översten Samuel Henrik Horn af Rantzien till sig Skillinge. Under hans ägartid skedde en betydande upprustning av egendomen. Ladugården Henriksro anlades och vid huvudgården uppfördes magasin, ridhus och loge. Horn rev den gamla mangården, som bestod av tre envånings korsvirkesbyggnader med tegeltak, och uppförde i stället det nuvarande corps de logiet med flygel. Trädgårdsanläggningen utvidgades på 1780-talet med en vidsträckt engelsk park. Horn dog 1815 och gården övertogs då av hans son Gustaf Wilhelm.

Denne sålde 1821 Skillinge till lantrådet Cornelius Alexander Cronsjoe, adlad Sjöcrona, och fick i utbyte Rössjöholm. Efter Sjöcronas död 1824 innehades egendomen av hans arvingar till 1828 och har därefter haft många olika ägare, bl.a. av släkterna Nieman, Hallenborg, von Ahlefeld och Hansson. Nuvarande ägare är systrarna Anna-Kerstin Ståhl-Christensen och Elly Hansson. Godsets areal har minskat betydligt genom delning och försäljning och omfattar numera endast 200 hektar.

Skillinge är inte tillgängligt för allmänheten.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten