GYLLEBO ligger på en holme i den lilla Gyllebosjön ca 15 km nordväst om Simrishamn. Den nuvarande huvudbyggnaden är ett putsat stenhus i två våningar under tegeltäckt sadeltak och med hög källargrund, som uppfördes 1813-18 i nyklassisk stil. Byggnaden har på gårdssidan ett ovalt mittparti, vars framspringande höga yttertrappa flankeras av doriska kolonner som bär upp en altan.
Redan vid mitten av medeltiden fanns här ett herresäte. Den äldste kände ägaren är Verner Brahe (f. ca 1259), den danska Brahe-ättens stamfader, som innehade egendomen 1280. Han var gift med Inger Pedersdatter Egeside (f. ca 1258). Deras son Niels Brahe (f. ca 1287) och sonson Torkild (f. ca 1311) och sonsonson Peder Brahe (f. ca 1346) skrev sig sedan till gården. Torkild Brahe sägs på grund av ett mord ha flytt till Svarige, varefter Gyllebo fråntagits honom och gjorts till jungfrukloster. Sedan drottning Margrethe flyttat klostret skall en Niels Gylte (Gylle) ha blivit delägare i gården. Efter hans släkt, som kom från Slesvig, skall Gyllebo ha fått sitt namn.
På 1430-talet inköptes godset av Folmer Knob (Follert van Knobe), vars släkt kom från Holsten. Han skall 1434 ha byggt det äldsta stenhuset på gården. När han dog 1453 efterträddes han av sina söner Otte, död omkr. 1480, och Laurids, som dog omkr. 1510. Laurids var bl.a. biskopens länsman på Gjorslev och länsherre på Gurre. Hans son Laurids Lauridsen Knob lät 1538-44 på Gyllebo uppföra en borg med fyra sammanbyggda tvåvåningslängor och ett högt, runt hörntorn med spiralformad huv. Troligtvis utnyttjade man då befintliga byggnader. Herr Laurids anförtroddes av Christian II redan som 25-åring det viktiga Nykjöbing slott och län för en tid och hade sedan Gjedsergård län till sin död 1545. Han förblev emellertid inte Christian II trogen. Under Grevefejden tog han parti för hertig Christian (III) och skall ha lett återerövrandet av Ålholm 1535 och som belöning ha blivit hövitsman på slottet, som hörde till drottning Sophies livgeding. I sitt äktenskap med Sidsel Henningsdatter Walkendorff efterlämnade han två söner och fem döttrar. Sönerna Folmer och Johan dog ogifta 1563 resp. 1564 i Nordiska sjuårskriget, varvid ätten utslocknade på svärdssidan.
Gyllebo övergick då till döttrarna. Av dessa var Maren gift med Stygge Rosenkrantz till Hevringholm och hade med honom dottern Kirsten Rosenkrantz (född på Gyllebo), Mette med Baltzar Lepell, som skrev sig till Gyllebo och sårades svårt 1565 i Nordiska sjuårskriget, och Anne med Palle van Mehlen till Lundsgård, med vilken hon hade dottern Tale van Mehlen. När den sista av döttrarna Knob dog 1597, ärvdes egendomen av Tale, som var gift med Johan Clausen Urne till Vollsjö. 1634 övertogs Gyllebo av deras son, landsdomaren i Skåne Palle Urne, som blev den siste ägaren under den danska tiden.
Efter kriget mellan Sverige och Danmark 1658-60 kom Gyllebo att ingå bland de arton skånska adelsgods, som danskarna fick lämna som vederlag till svenska kronan för att återfå ön Bornholm. På 1670-talet fick burggreven i Malmö Gilius Ehrenberg som förläning nyttjanderätten till det berustade kronosäteriet Gyllebo med skyldighet att utgöra den årliga rustningen. Ehrenberg var en av de personer, som genom sin verksamhet vid skånska generalguvernementet förlänades med eller förmånligt kunde tillhandla sig stora egendomar för att de "befrämjat Kungl. Maj:ts tjänst", d.v.s. gjort sitt bästa för att inskränka den skånsk-danska adelns rättigheter till förmån för svenska intressen. Efter hans död 1684 förlänades nyttjanderätten ärftligt till generalkrigskommissarien Jöran Adlersten, som senare förvärvade även Gärsnäs och om vilken berättas mera under detta slott. När Adlersten avled 1713 fanns i hans äktenskap med Ehrenbergs dotter Maria fyra gifta döttrar, vilka övertog Gyllebo tillsammans med sina resp. män.
På 1720-talet blev överstelöjtnanten Olof Dagström, som var gift med den ena av döttrarna, Christina Beata, ensam innehavare av egendomen och efter hans död 1734 tillföll denna änkan. Den av Laurids Knob uppförda borgen hade vid upprepade tillfällen drabbats av eldsvådor, vilket sista gången skedde under hennes tid. I stället för att sätta borgen i stånd uppförde hon söder om denna en karaktärsbyggnad av korsvirke.
1754 fick hennes systerdotter Beata Helena Schönström Gyllebo i testamente. Hon lät riva ned en stor del av borgens hörntorn för att använda stenen till en nybyggnad i ladugården. 1767 övertogs Gyllebo av hennes bror överstelöjtnanten Albrekt Schönström, död 1795. Hans änka Hedvig Sofia von Schantz uppförde 1813-18 det nuvarande corps de logiet på slottsholmen intill borgruinen.
Hennes dotter Ulrika Schönström, gift med majoren Holger Otto Rosencrantz till Örup, ärvde 1842 Gyllebo. 1857 tillföll godset deras barn, av vilka Börje Rosencrantz blev ensam ägare 1859.
Egendomen inköptes 1904 av Raymond Marthe, som 1912 sålde den till Sven Eilertsen, vilken i sin tur avyttrade den till Oscar Scheitel 1916. 1927 försåldes Gyllebo till Andelsföreningen Eget hem, som styckade godset. Skogsmarken hade då redan avsöndrats och inköptes 1914 av staten till kronopark. Här finns nu ett naturreservatet, som bl.a. omfattar Gyllebosjön. Gyllebo slott köptes 1927 av Kristianstads läns landsting, som sedan använde det som sjukhem fram till 1971, men stannade kvar som ägare till mitten av 1980-talet. Slottet är byggnadsminne sedan 1981. Nuvarande ägare, Håkan och Åsa Björklund, köpte Gyllebo 2001 och lät genomföra en totalrenovering av slottet innan de flyttade in.
Av Laurids Knobs mäktiga gråstensborg kvarstår idag en betydande ruin på borgholmens västra del. Den är tillgänglig för allmänheten kl. 10.00 - 12.00 på söndagar.
Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten