Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Gedsholm

GEDSHOLM, som ligger knappt en km nordväst om Ekeby, är en mycket gammal sätesgård och har fått sitt namn efter den skånska medeltidsätten Geed. Gården omtalas första gången 1443, då Erik Geed skrev sig till Geetzholm. Ägarförhållandena är därefter oklara och det förefaller som om Gedsholm under långa tider tillhört flera ägare samtidigt, vilket i och för sig inte var ovanligt vid denna tid. Efter Erik Geed skall hans son Oluf Geed till Rössjöholm och Jordberga ha innehaft egendomen. Denne deltog 1470 i slaget vid Öresten, där Christian I vid ett försök att tränga in i Sverige besegrades av Sten Sture d.ä. Oluf Geed, som förde skyttebaneret i den danska hären, tog till flykten och fråndömdes sedan liv, ära och gods för sin feghet. Han lyckades dock på nytt sätta sig i säkerhet genom flykt. 1489 skrev sig Knud Saxtrup till Gedsholm och 1519 Aage Knudsen Gere (lever ännu 1536), vilken genom sitt gifte med Helvig Carlsdatter Saxtrup samma år kommit i besittning av gården. Samtidigt sägs Oluf Geeds son Jacob Olufsen ha innehaft den. Med honom utslocknade ätten på svärdsidan 1546.

Gedsholm övergick då till dottern Karen Geed, som gifte sig med Mogens Krabbe till Vegeholm. Hon ärvde även Jordberga och Rössjöholm, där hon på 1550-talet byggde en ståtlig borg. Under samma tid har Gedsholm, eller del därav, innehafts av Margrete Aagesdatter (Gere), gift med amiralen Joseph Falster. På deras gravsten i Ekeby kyrka syns makarna i relief, han iklädd rustning, inom en dubbel arkadbåge smyckad med deras vapen. Både Karen Geed och Margrete Aagesdatter dog 1587, långt efter sina män. Karen Geed verkar den sista tiden ha varit ensam ägare till Gedsholm. Efter makens död behöll hon både denna gård och Rössjöholm som änkesäten. Det berättas att hon alltid innefattade dem i sina morgon- och aftonböner med följande ord: "För mitt torra och magra Rössjöholm beder jag Dig, o Gud, om en tjänlig väderlek med titt och ofta regn, men för mitt lilla goda Gedsholm behöver jag slätt icke bedja, ty där blir nock ändå." Fru Karen efterträddes av sonen Jacob Krabbe. 1597 blev hans bror Tage Krabbe ägare till egendomen och denne följdes 1612 av sin son Niels, som blev den siste Krabben på Gedsholm.

En bit in på 1600-talet köptes gården av Eiler Holck, som tillhörde en gammal dansk adelsätt, omtalad redan i början av 1300-talet. Hans farfar Henrik Holck, som var överste sekreterare i det danska kungliga kansliet, blev stamfar till den svenska grenen av ätten. Den introducerades 1664 på riddarhuset av Eiler Holcks son, ryttmästaren Sten Holck, som 1648 övertagit Gedsholm. När han senare gifte sig med Margrete Rosenkrantz, blev han även ägare till Rosenlund. Deras son Eiler Holck ärvde Gedsholm 1704 men dog redan 1717. Hans äktenskap med Maria Sofia Rosenkrantz var barnlöst och han blev den siste manlige av ätten.

Änkan gifte om sig med majoren Anton Johan Morman. Denne ägde också säteriet Esperöd i Tranås socken, som hans släkt skrivit sig till sedan 1500-talet. Makarna fick inga barn och Gedsholm övergick därför till Morman när hustrun dog 1719. Han ingick nytt gifte med Maria Christina Cedercrantz från Vegeholm. Sedan Morman avlidit 1737 satt änkan kvar på Gedsholm till sin död 1746, då egendomen tillföll sonen, löjtnanten Isak Morman. Han var ungkarl och sålde omkr. 1750 gården till sin svåger, kaptenen Isak Johan Uggla.

År 1770 köptes Gedsholm av överstelöjtnanten Abraham Tornérhielm, vars släkt alltjämt äger gården. Genom sitt giftermål med Christina Silfverskiöld hade han även blivit herre till Össjö. Han tillhörde en gammal släkt från Irsta i Västmanland och hade som officer deltagit i det pommerska kriget 1757-62, där han varit med i sex blodiga slag. Med honom etablerade sig släkten i Skåne. Han avled 1776. Hans son och efterträdare Gustaf Tornérhjelm lät 1804 uppföra det nuvarande corps de logiet. 1838 tillträdde dennes son Rudolf Viktor Tornérhjelm, som 1839 bytte bort sin andra egendom Össjö mot Vrams Gunnarstorp. Gedsholm var därefter förenat med detta gods under samma ägare och tidvis utarrenderat fram till 1934. En av godsarrendatorerna hette Karl Gustaf Adolf Krüger. Han kom till Gedsholm 1862 och fick 1878 dottern Julie Tora, som blev mormorsmor till skådespelerskan Uma Thurman, känd från bl.a. "Pulp Fiction". 1934 ärvde Gustaf Rudolf Tornérhjelms son Erik Gedsholm och en annan son fick Vrams Gunnarstorp. 1953 gick egendomen i arv till Eriks fyra barn, Viktor, Nils-Erik, Alice och Göran, av vilka Nils-Erik Tornérhjelm ensam blev ägare efter syskondelning 1967. Dennes son Gustaf övertog 1991 godset, som omfattar 1.700 hektar och drivs i Gedsholm AB med honom som VD och styrelseordförande.

Hur den gamla sätesgården sett ut i äldre tid är osäkert. Dess huvudbyggnad låg då ej på den nuvarandes plats utan ett stycke norr om denna. C.G. Brunius skriver i "Skånes konsthistoria för medeltiden" (1850): "Denna herregård har legat på en fyrkantig plats, som håller vid pass 125 steg i varje sida och omgives av våta gravar. På mitten av denna plats höjer sig en avlång tämligen hög kulle, som består av tegelstycken, kalkbruk och gråsten; lämningar efter en slottsbyggnad. Mittemot märkes spår efter en brygga, och därutanför ligger en ladugård, vartill en gammal allé nedförer." Hans beskrivning passar in på en medeltida borganläggning, men eftersom någon undersökning av ruinen inte har skett, vet man inte något om den slottsbyggnad, vars rester han talar om. I Johan Lorens Gillbergs länsbeskrivning, tryckt 1765, säges visserligen mangården vara omgiven av vallgravar, men den bestod då av korsvirkeslängor med ett corps de logi i två våningar och övriga byggnader i en våning. När den nya huvudbyggnaden uppfördes i början av 1800-talet revs korsvirkeshusen. Var det kanske rester av dessa som Brunius såg?

Gedsholms nuvarande corps de logi uppfördes 1804. Det är en tvåvåningsbyggnad i den Hårlemanska rokokostilen med horisontal list mellan våningarna och rusticerande mitt- och sidorisaliter, men med ett osedvanligt högt mansardtak. Byggnaden har varit föremål för genomgripande restaurering och modernisering 1921 och 1970-71. Den omges av en stor park- och trädgårdsanläggning. Bland övriga byggnader på gården kan nämnas en gammal mejeribyggnad från 1839, som en gång inrymde Sveriges första Holsteinermejeri.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten