Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Ovesholm

OVESHOLM har ett vackert läge vid en liten sjö på Nävlingeåsens sluttning mot Kristianstadsslätten omkring 8 km sydväst om Kristianstad. Det stilrena slottet i fransk 1700-talsstil uppfördes 1792-1804 och hade ursprungligen två våningar, men påbyggdes 1857 med en tredje våning, varigenom det förlorade något av sin eleganta karaktär. Byggherre var Carl Adam Wrangel af Adinal och arkitekt förmodligen slottsmurmästaren Johan Sebastian af Uhr, en av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz' nära medarbetare vid uppförandet av bl.a. Operahuset i Stockholm. Ganska långt från slottet ligger ladugårdens stora gråstenslängor med brutna tegeltak och ett bränneri med fasad i medeltidsstil, även de uppförda under C.A. Wrangels tid. Då tillkom också en 150 hektar stor engelsk park väster om slottsbyggnaden.

Redan under medeltiden fanns här emellertid en sätesgård, som då bar socknens namn Traene. Den säges ha legat ett stycke sydväst om den nuvarande gården på en plats, som ännu skall kallas Tränet. I slutet av 1500-talet ägdes den av Aage Ugerup. Han lät antagligen sätta gården i stånd, eftersom han gav den namnet Åkesholm, som den sedan kallades under lång tid.

Omkring 1620 flyttade Ove Urup, som tillhörde samma släkt, gården till en plats vid sjöns norra sida, där man funnit rester av grundmurarna. Efter honom har gården fått sitt nuvarande namn. Av Johan Lorens Gillbergs beskrivning från 1767 framgår, att Urups anläggning var en tidstypisk skånsk herregård. Mangården bestod av ett hus i två våningar med en envånings och en tvåvånings flygel, allt uppfört i korsvirke under tegeltak. På borggårdens öppna sida fanns en mur med port. Ladugården var fyrsidigt kringbyggd med korsvirkeshus och hus av täljda stockar, alla med halmtak, och skildes från borggården av en liten bäck. Ove Urup har inte gått till historien som någon anständig och gudfruktig adelsman. Om honom heter det att "han var beryktad för sina rättegångar, trägen på torget och i sängen men ej i kyrkan". I sitt äktenskap med Kirsten Björnsdatter Kaas från Bjersjöholm hade han två söner och två döttrar. Båda sönerna dog i unga år och dottern Margrethe ärvde därför Ovesholm medan hennes syster Kirsten fick Bjersjöholm.

Margrethe Urup var gift med danska riksrådet och befallnings­mannen på Helsingborgs slott Christoffer Ulfeldt till Råbelöv och fick med honom tolv barn, av vilka den ryktbare sonen Ebbe Ulfeldt övertog Ovesholm vid faderns död 1653. Han hade fått den grundliga uppfostran som högadelns söner genomgick för att bli goda tjänare åt kungen och landet. Efter studier vid Sorö riddarakademi hade han gjort vidsträckta resor i Europa och varit i kejserlig och spansk tjänst. 1641 blev han hemkallad av Christian IV och utsågs till länsman på Kristianstads slott. Några år senare gifte han sig med grevinnan Hedvig av Slesvig-Holstein, dotter till Christian IV och dennes morganatiska gemål Kirsten Munk. Vid Frederik III:s kröning fick han Bornholm i förläning och utnämndes till riddare av Elefantorden (Danmarks förnämsta riddarorden, instiftad av Christian I, där elefanten symboliserar Kristus). I likhet med Kirsten Munks andra mäktiga svärsöner, ståthållaren i Norge Hannibal Sehested och rikshovmästaren Corfitz Ulfeldt, kom han senare i konflikt med Frederik III och dennes gemål Sophie Amalie. 1652 flydde han till Sverige, där han samma år blev generalmajor vid kavalleriet. Efter fredsslutet 1660 blev han sitt nya hemland trogen och nådde höga poster som riksråd och lagman i Östergötland. När Ebbe Ulfeldt dog 1682 utslocknade ätten i Skåne, eftersom han efterlämnade endast tre döttrar.

Dottern Sofia Maria Ulfeldt ärvde Ovesholm. Hon var gift med Johan Halfast Ridderschantz, som tillhörde en krigarsläkt. För sin tapperhet under skånska kriget 1677 belönades han med adelskap. Det säges att han på smålandsskogen sköt ihjäl snapphanarnas ledare. Han deltog i Karl XII:s polska fälttåg som överstelöjtnant vid Södra skånska kavalleriregementet och stupade vid Kliszow 1702 av fjorton blessyrer. Av parets nio barn bosatte sig dottern Ulrika Eleonora Ridderschantz och hennes man majoren Adam Ludvig von Winterfeld på Ovesholm. Hon kom att överleva sin make i mer än femtio år.

Eftersom de inte hade några söner testamenterade hon 1774 godset till dottern Hedvig Sofias man, majoren vid Norra skånska kavalleriregementet friherre Henning Reinhold Wrangel af Adinal. 1783 tillträdde deras son Carl Adam Wrangel egendomen. Han var 1786-1803 landshövding i Kristianstad och uppförde under denna tid det nuvarande slottet. I sitt gifte med grevinnan Anna Margareta Hamilton från Barsebäck hade han sonen Henning Gustaf Wrangel, som övertog egendomen 1829. Denne dog barnlös i sitt äktenskap 1833 och slöt därmed sin ätt.

Ovesholm övergick då till hans kusin greve Axel Hugo Raoul Hamilton och har sedan stannat kvar i den Hamiltonska släktens ägo. Greve Hamilton lät 1857 höja slottsbyggnaden med en våning och lägga en portik med fyra kolonner och balkong framför huvudentrén. Han var en färgstark och mäktig jorddrott med gods och gårdar i 26 socknar och levde som ungkarl.

Om honom berättas i släkten en märklig historia. Han var nästan 70 år, när han en dag skulle ta sin vanliga middagsvila. Hans brorsöner fanns i ett rum utanför och den gamle, som inte hade hunnit somna, hörde hur de talade om honom och uppfattade lösryckta meningar: "På tiden att gubben somnar in" - "Här går vi och får aldrig någonting att bestämma" - "Snart på tiden att något händer" - och vidare i den stilen. Greven blev med ens klarvaken och fattade snabbt sitt beslut. Han packade sina kappsäckar, gav order till folket på gården och sade till kusken att göra den stora täckta vagnen resklar. Tidigt nästa morgon for han sin väg, troligen på en långfärd - men ingen visste vart. Så småningom kom ett meddelande till de anhöriga att han var i Paris. Efter några veckor återvände han hem. Vid hans sida i vagnen satt en vacker brud, den svartlockiga irländskan Ann Mary Russel-Cruise, som bara var ett par och tjugo år gammal. Han hade varit nere i Paris och gift sig! Det berättas vidare att han senare frågat sin betjänt Jönsson vad denne tyckte om den unga grevinnan och fått svaret: "Det är ett läckert stycke, men får jag säga min uppriktiga mening, så har greven fått till kvällsvard vad han borde haft till frukost." Bland det första den nya bruden gjorde var att inreda ett katolskt kapell på slottet. Hon tog med sig sin religion och den har sedan stannat kvar hos en stor del av släkten. Ännu idag finns det katolska kapellet kvar.

Mary fick två barn med sin vitale greve och av dessa övertog Raoul Gustaf Hamilton godset 1875. Han blev senare riksdagsman och arbetade som sådan bl.a. för en utvidgning av rösträtten och för fred och nedrustning. Mest känd blev han dock för sin oförtrutna kamp för "de små" och fattiga i samhället. Han hade stor del i tillkomsten av folkpensioneringen, skatteutjämningen mellan stad och land och utvecklandet av kommunernas självbestämmanderätt.

Ovesholm, som omfattar ca 1.150 hektar, ägs idag av greve Raoul Hamilton. Anmärkningsvärt är att godset åtminstone från 1600-talets början gått i arv från släkt till släkt och aldrig sålts eller köpts. Slottet har förnämliga samlingar av porträtt och silver och ett berömt bibliotek, grundat av Carl Adam Wrangel. Den stora parken är öppen för allmänheten. Vid slottet anordnas konserter och en årlig julmässa.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten