TOPPELADUGÅRD, ett par km väster om Genarp, är trots sitt vackra ålderdomliga utseende i huvudsak en modern byggnad. Slottet blev 1919-20 nästan helt ombyggt i dansk 1600-talsstil efter ritningar av arkitekt Lars Johan Lehming. Byggnaden är uppförd i tegel på en grund av natursten och utvändigt överdragen med en tunn ljusbrun slamning. Flera av gårdens ekonomibyggnader är från mitten av 1700-talet.
Toppeladugård var, som namnet antyder, i äldre tid en utgård eller "ladugård" under Häckeberga. Det skildes därifrån 1720, då ägarinnan Mette Sofia de Bruin på grund av skulder fick avträda gården till grevinnan Christina Piper. Toppeladugård skulle under följande århundraden komma att "avkasta" sina ägare vid flera tillfällen. Christina Piper var stammoder för den grevliga ätten Piper och ägde flera stora jordagods och industriföretag i Skåne. Det var med all sannolikhet hon som först gav gården en ståndsmässig bebyggelse, och hon anlade även den park som omger slottet och som redan Linné imponerades av på sin skånska resa 1749. Egendomen ärvdes av hennes ende son presidenten greve Carl Fredrik Piper, vilken dog 1770 och efterträddes av sin dotter Ulrika Fredrika, gift med kommendanten i Malmö Otto Wilhelm Mörner. Dessa makar dog båda 1791 på Toppeladugård och efterlämnade inga arvingar.
Ägare till egendomen blev sedan greve Tage Thott till Skabersjö. Han lämnade den i arv till sin dotter Fredrika Magdalena, som var gift med hovmarskalken friherre Carl Fredrik Bennet, död 1845. Deras son majoren friherre Adolf Bennet sålde sedan Toppeladugård till majoren friherre Carl Gustaf Wrangel von Brehmer på Häckeberga, som även innehade Hyby fideikommiss. Härigenom återförenades godset för en tid med Häckeberga. Sonen hovjägmästaren friherre Gustaf Helmuth Wrangel von Brehmer hade andra intressen än rationell godsförvaltning och tvingades av ekonomiska skäl sälja egendomen till sin svärson Ernst Linder. Denne deltog senare som en av befälhavarna under Mannerheim i Finlands frihetskrig 1918 mot "de röda", där han blev "vit" hjälte och utnämndes till generalmajor.
Vid hans skilsmässa 1905 köptes godset av en direktör P. Åkesson och blev under några år utsatt för ett omfattande baggböleri. Egendomen förvärvades 1918 av ryttmästare Johan Kuylenstierna, som tidigare varit arrendator på det berömda Sturehof utanför Stockholm. Det var han som lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden, sedan den gamla drabbats av husbock. 1928 var ekonomin så ansträngd att han fick sälja Toppeladugård till f.d. stadsfiskalen Nils Aschan i Malmö.
Denne hade skapat sig en väldig förmögenhet bl.a. genom fartygshandel under och efter första världskriget. Det berättas att Aschan, som var en av Malmös största skattebetalare, skulle fira födelsedag 1928, och eftersom detta var på motbokens tid, lät han meddela Systembolaget i Malmö att han behövde en jättelik extratilldelning av sprit. Men Systemet i Malmö sade nej. Detta upprörde Aschan så våldsamt att han köpte sig godset Toppeladugård i Genarps socken, där han genast beviljades drycker i önskade kvantiteter. I mitten av 1930-talet blev han ruinerad efter en stor företagskonkurs i Malmö och 1935 köptes Toppeladugård av advokat Rolf Nordenstedt, som utrett konkursboet. I sitt testamente donerade denne slottet och parken till Kulturen i Lund, medan godset övertogs av hans svärson Bo Wersäll. Eftersom Kulturen inte kunde finna någon lämplig användning för slottet, fick man Kammarkollegii tillstånd att avyttra detta, och både mark och byggnader ägs nu av Bo Wersälls son Claes.
Toppeladugård är inte öppet för allmänheten. Vid en damm nära slottet ligger ett korsvirkeshus från 1600-talet. I gårdsbutiken "Gåsaslottet" säljs produkter från egendomen.
Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten