Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Häckeberga

HÄCKEBERGA slott, mellan Dalby och Skurup ett par km sydöst om Genarp, ligger mycket naturskönt på en holme i den av lövskogar omgivna Häckebergasjön. Läget i anslutning till Romeleåsen är typiskt för den gamla adelns sätesgårdar, för vilka såväl jakt som uppfödning av oxar och ollonsvin hade stor betydelse. Fastän platsen är gammal som slottsplats, är byggnaden alltigenom av ungt datum, eftersom den uppfördes 1873-75 i fransk renässansstil efter ritningar av Helgo Zettervall. Byggnadsmaterialet är tegel och cement.

Zettervall hade efterträtt professor Carl Georg Brunius som domkyrkoarkitekt och hade liksom denne ett starkt medeltidsintresse. De båda arkitekterna hade emellertid helt skilda uppfattningar om hur problemen skulle lösas och förde en bitter strid så länge Brunius levde. Zettervall blev, liksom Brunius, mycket anlitad och hans repertoar var stor och växlande; slott i riddarstil, kyrkor i romansk och gotisk stil, rådhus, monument, skolor, järnvägsstationer och storkbon (det veterligen enda arkitektritade i världen finns vid Hyby gård en mil öster om Malmö).

Zettervall genomförde mer än 200 byggnadsarbeten, bl.a. restaurering av domkyrkorna i Lund och Uppsala och en del skånska slott. Hans byggnader kännetecknas av en trängsel av torn, kolonner, takutsprång, fönster- och portaldekorationer, livliga färgkontraster och våldsamma materialblandningar. Ibland kan det se helt förfärligt ut, t.ex. hans restaurering av "Börjes torn" på Borgeby slott, där han bakat in det gamla gråstenstornet i cementdeg och garnerat med tegelstensmarkeringar i putsen. Alla har inte heller uppskattat Zettervalls insatser. Den danske författaren Palle Lauring har en del att säga om hans framfart. Inför anblicken av Malmö rådhus, som enligt en inskrift på fasaden åren "1864-1869 utvidgades och förskönades" - av Helgo Zettervall - erinrar sig Lauring att det var på torget framför rådhuset som den skånske patrioten Jörgen Krabbe på Krageholm blev avrättad och undslipper sig därvid en suck: "gid det var Helgo Zettervall".

Den holme där slottet ligger hade givetvis i äldre tid utvalts till befäst plats på grund av försvarsmöjligheterna. Platsen har anor från 1300-talet. Den äldste kände ägaren är Niels Nielsen Brock, som 1315 och 1356 skrev sig till Häckeberga, liksom senare hans son Eske Brock och sonson Niels Brock. Eftersom de alla var betydande män, har här förmodligen redan då funnits en sätesgård.

1427 nämnes i ett dokument på latin "strenuus vir Arnoldus Mathiae in insula Hikkebergh", d.v.s. den tappre Arnold (Arald) Madsen (Quitzow) på ön Häckeberga, där han således hade sin sätesgård. Genom gifte med Ingeborg Hak blev han även ägare till Örup. Hur hans borg Häckeberga såg ut känner man inte till. Den har säkerligen varit ganska starkt byggd, eftersom man vet att senare, när släkten Hak fått egendomen i besittning, låg dess ägare i livliga fejder med ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund, vilket bör ha ställt stora krav på den.

Gårdens förste ägare av släkten Hak var Anders Hak, som levde i mitten av 1400-talet. Han efterträddes av sonen riksrådet Mogens Hak, vilken tillfångatogs under Karl Knutssons härjningståg i Skåne och fick betala 3.000 rehnska gyllen för sin frigivning, en summa som vittnar om hans stora rikedom. Hans son riksrådet Niels Mogensen Hak tillträdde sedan gården tillsammans med sina kusiner Anders och Niels Davidsen Hak, söner till riksrådet David Andersen Hak till Månstorp. Niels Mogensen dräptes 1508 på Helsingborgs slott av Anders Bille till Söholm i närvaro av både kung Hans och ärkebiskopen och Niels Davidsen halshöggs i Köpenhamn 1524, eftersom han var anhängare till den avsatte kung Christian II. Häckeberga ärvdes sedan av Niels Mogensens son Anders Hak, som dog ung, och dennes syster Helle Hak. Hon gifte sig 1529 med riksrådet Holger Gregersen Ulfstand till Skabersjö, även kallad "Rige Holger" på grund av sitt stora godsinnehav, och därmed övergick gården i denna mäktiga släkts ägo. Ätten Hak utslocknade på svärdsidan 1539.

Holger Ulfstand var krigare och diplomat och användes ofta i förhandlingar med svenskarna. År 1530 lät han på Häckeberga uppföra en ny borg i renässansstil. Enligt traditionen skall den ha varit mycket ståtlig och ha haft inte mindre än sju spirkrönta torn, men förmodligen har byggnaden inte varit märkligare än många andra samtida skånska slott. Vid herr Holgers död 1542 tillträdde sonen Hak Holgersen Ulfstand. Denne var en begåvad och högt bildad man, som stödde konst och vetenskap. Han kom att inneha rikets högsta poster och blev riksråd, riksmarsk och riddare av Elefantorden och senare rikshovmästare och förmyndare för den unge Christian IV. Han utmärkte sig även för krigiska bragder som härförare i Nordiska sjuårskriget 1563-70. I slaget vid Axtorna 1565 bidrog han mycket till den danska segern och 1567 slog han tillbaka svenskarna och räddade Daniel Rantzaus danska här vid dess återtåg efter ett infall i Småland och Östergötland. Hak Ulfstand lät 1590-93 på egen bekostnad uppföra Genarps kyrka, en ståtlig treskeppig tegelbasilika, vilken är den enda kyrka i Skåne som i sin helhet är från 1500-talet. När han dog barnlös 1596 tillträdde brorsonen Holger Jensen Ulfstand, som också ägde Skabersjö och Vrams Gunnarstorp och var känd för sin lärdom och fromhet. Efter hans död 1609 härskade hans änka på gården till 1644, då dottern Ingeborg, änka efter Jörgen Vind, blev ägare till egendomen. Vid hennes död 1652 gick Häckeberga ur släkten. Därefter innehades godset av fru Karin Grubbe för att i mitten av 1660-talet övergå i fru Mette Rosenkrantz' ägo.

Den myndiga fru Mette var Skånes rikaste dam under övergångstiden till Sverige. Hon hade varit gift tre gånger med skånska godsägare, och genom arv och förståndiga egendomsköp hade hon förvärvat åtta stora gårdar i den nu svenska provinsen. Den förnämsta av dessa var Häckeberga och där bodde fru Mette tillsammans med sin vackra dotter Mette Sophie Krabbe de tio åren före det skånska kriget. Under detta blev en svensk styrka förlagd på slottet och fru Mette och hennes dotter reste då upp till Stockholm, där de båda damerna snart blev upptagna i högadelns förnäma krets. Häckeberga skövlades och brändes 1678 av danskar och snapphanar, och när de båda adelsdamerna återvände till Skåne, bosatte de sig tills vidare på biskopsgården Lundagård, som stod tom sedan biskopen avlidit.

Redan som barn hade fröken Mette Sophie blivit förlovad med Tage Thott till Ericsholm, men förlovningen hade brutits under kriget, när de båda valde skilda sidor. På hösten 1681 fick fru Mette och hennes dotter besök av dansken Johan Monrad. Denne var son till biskopen i Ribe och hade verkat som informator på danska adelsgods och följt sina unga elever som lärare på deras långa utlandsresor. En av eleverna var Anders Bille, son till Mette Rosenkrantz och halvbror till Mette Sophie, och han inbjöd Monrad att komma över till Skåne. Denne blev häftigt förälskad i fröken Mette Sophie och på sommaren 1682 förlovade de sig. Monrad hade då också lyckats få den danska regeringen att adla honom. Som motiv härför angav han att han då kunde vinna jungfru Mette Sophies hand, vilket skulle innebära att hennes skånska egendomar kom i danska händer och att den svenska jordpolitiken motarbetades. Den gamla fru Mette visste inget om förbindelsen och Monrad insåg att enda möjligheten var att enlevera den vackra arvtagerskan. Så skedde också, och på hösten 1682 stod bröllopet på Fyen, där Mette Sophie hade en gård. Modern, fru Mette, gav dem visserligen sin välsignelse i efterhand, men när hon dött 1683 började problemen för Monrad.

Den svenska jordpolitiken i de erövrade provinserna gick bl.a. ut på att förhindra äktenskap mellan danskar och skåningar. Efter en anmälan av den svenske ministern i Köpenhamn Wilhelm Julius Coyet (ägare till Ljungby), som hörde till Mette Sophies försmådda friare och nu fick en möjlighet att hämnas, lät svenskarna konfiskera all fru Mette Rosenkrantz' kvarlåtenskap i Skåne under motivering, att arvtagerskan ingått äktenskap mot släktens vilja och därför förbrutit sina egendomar till Kronan. Efter en lång process tillerkändes slutligen Monrad, som då var landsdomare på Fyen, och hans hustru Häckeberga och de övriga skånska godsen. Mette Sophie avled 1708 och Monrad året efter.

Han hade då testamenterat Häckeberga till sin släkting Karen Krabbe, som var gift med general Jacob Bruin af Sandholt. Efter hans död blev det process om egendomen, men denna tilldömdes slutligen dottern Mette Sophia, varpå hon gifte sig med den advokat som förfäktat hennes sak med sådan framgång, nämligen den blivande hovrättspresidenten Peter Silfverskiöld. Härmed har vi hunnit fram till 1720-talet. Den nye ägaren lät sätta den gamla borgen i stånd och åstadkom en allmän uppryckning på gården, som därefter stannade i hans släkt ca 100 år. När Linné besökte Häckeberga 1749 skrev han att den "låg täckast av de gårdar vi hitintills sett på skånska resan, och var byggd med grundmurat stenhus på tre sidor, vilket hade ett stort runt torn på sydöstra sidan". 1780 revs det stora tornet, som troligen hade medeltida ursprung. Peter Silfverskiöld efterträddes 1758 av sonen Jacob Tage, som dog 1802. Dennes son major Peter Didrik Silfverskiöld sålde 1824 egendomen till auditören Anders Wollmar.

Han ägde Häckeberga till 1861 och efterträddes av sin dotter Augusta Petronella, gift med ryttmästaren friherre Carl Gustaf Wrangel von Brehmer, som även innehade Hyby fideikommiss. Efter honom tillträdde 1872 den yngre sonen Tönnes, som var ryttmästare. Det var han som 1873 lät uppföra det nuvarande slottet, sedan han sprängt den gamla borganläggningen med dynamit. Han dog 1903 och efterträddes av sin son Carl Gustaf. 1920 tillträdde dennes bror ryttmästaren friherre H. Wrangel von Brehmer, som 1940 efterträddes av sin dotter Dorothea, gift med Sten Tham. 1945 erhöll sonen Rurik Tham Häckeberga som gåva. 1960 drabbades slottet av en eldsvåda men återställdes.

Nuvarande ägare till godset, Häckeberga Säteri AB, som omfattar 4.600 hektar, är Rurik Thams son Henrik Tham. På egendomen bedrivs traditionellt jord- och skogsbruk, men man arrangerar även jakter och har försäljning av vilt. Häckeberga Slott AB ägs av Wilhelm Tham, Rurik Thams andre son. Fram till 1966 var slottet privat bostad men har nu fått ändrade funktioner. 1997 öppnade krögarparet Charlotte och Wilhelm Tham restaurang och konferensanläggning i slottet. Den drivs idag av Gunilla och Bo Madsen.

2008 spelade SvT in serien "Stjärnorna på slottet" på Häckeberga.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten