Sylve Åkesson, Skånska Slott och Herresäten

Trolleholm

TROLLEHOLM. Platsen där slottet ligger hette ursprungligen Kattsnave eller Kattisnabbe och var bebyggd endast med två bondgårdar. Uppgifter om vilka som under denna tid ägt jord där är sparsamma. Första gången en sätesgård omnämnes på platsen är 1424, då väpnaren Erik Nielsen bodde på gården och kallades "Ericus de Katisnabba" och följande år skrevs "af Kattasnape". Av namnet "Katisnabba" kan man sluta sig till att Erik Nielsen här hade sitt säte i ett fast hus på en udde, eftersom "kat" var ett medeltida ord för försvarsvall och "nabba" kan tydas som udde. 1471 nämnes som ägare en viss Mogens Svensen. Jorden kom med tiden i Herrevadsklosters ägo.

Slottets historia sträcker sig tillbaka till 1500-talet. Sedan Tage Ottesen Thott till Näs och Sireköpinge 1533 kommit i besittning av Kattisnabbe genom byte med abboten på Herrevadskloster, uppförde han 1538 på förut obebyggd mark i en sumpig trakt med en del mindre holmar, kallad Trolleholmarna, borgen Ericsholm på en av holmarna. Namnet fick den till minne av Tage Thotts äldre bror, som dött 1533. En från denna byggnad härrörande inskriftstavla av granit finns bevarad och är placerad över trädgårdssidans portal. Borgen fick den då vanliga formen med fyra längor kring en borggård. Byggnaden var tre våningar hög och hade runt takfoten löpande skyttevärn med skott- och kastgluggar. Gavelrösten avslutade längorna på de flesta håll, men två diagonalt ställda hörntorn fanns i sydväst och nordost. Runt borgholmen löpte en djup vallgrav med vindbrygga åt öster. En trelängad fägård med den öppna delen åt vindbryggan låg på andra sidan vallgraven, så att den som skulle till borgen först måste passera denna förborg.

Tage Ottesen Thott var en i riket betrodd man, som blev både riksråd och riddare samt länsherre på Landskrona och Elfsborgs slott. År 1559 lät han uppföra en ståtlig borg även på sitt stamgods Näs. Grundarens släkt kom att behålla Ericsholm i ca 150 år. Tage Thott dog 1562 och hans hustru Else Holgersdatter Ulfstand 1573 och egendomen ärvdes vid faderns död av deras son Otte Tagesen Thott, som var gift med den store Tycho Brahes syster, den lärda och högt begåvade Sophie Ottesdatter Brahe från Knutstorp. Efter hans död på Ericsholm 1588 övertogs godset av hans änka, blott 28 år gammal.

Hon var liksom sin berömde bror mycket intresserad av naturvetenskap, astronomi och medicin och vistades ofta hos honom på Ven. Där lärde hon känna den unge adelsmannen och äventyraren Erik Lange, som även var vetenskapligt intresserad och liksom Tycho och Sophie och många andra på den tiden sysslade med alkemi. De båda förlovade sig med varandra 1590 och Erik for därefter utomlands, troligen för att undkomma sina fordringsägare, medan Sophie återvände till Ericsholm för att fullborda sonen Tage Ottesens uppfostran. I slottsparken lät hon uppföra ett litet lusthus dit hon drog sig tillbaka för att arbeta med sina studier och göra alkemistiska experiment. Sophie skrev även dikter och i ett långt och berömt poem på latin, "Urania till Titan", beskrev hon på klingande hexameter sin kärlek till Erik Lange.

I elva långa år fick Sophie vänta på sin trolovade. Sonen Tages utbildning var då fullföljd och han sändes iväg på de för unga adelsmän obligatoriska utlandsresorna. Hon kunde nu fara utomlands för att söka reda på fästmannen och fann honom slutligen i Hamburg, totalt utblottad och djupt olycklig. Sophie tog honom med sig till hemlandet, men så fort han satte foten på dansk jord blev han inspärrad i fängelse för gäld. Sophie lyckades köpa honom fri och kunde 1602 äntligen vid 46 års ålder fira bröllopet med sin älskade. Äktenskapet med Erik Lange gav henne emellertid bara bekymmer och hon tvingades skuldsätta sig alltmer på grund av hans dåliga affärer. Hennes släkt förlät henne heller aldrig att den inte tillfrågats om förlovningen med Erik och undanhöll henne därför hennes lagliga och rättmätiga egendom. När sonen Tage senare övertagit alla sin fars gods, hjälpte han sin blottställda mor. Erik Lange lämnade Sophie och reste åter utomlands och försvann för gott ur hennes liv. Han dog helt utfattig i Prag 1613. Sophie bodde kvar på Ericsholm och ägnade sig senare åt studiet av adelns genealogi. Hennes berömda släktbok finns i Lunds universitetsbibliotek.

När hon avled 1643, 87 år gammal, gick godset till hennes ende son med den förste maken, hovjunkaren Tage Ottesen Thott. Denne var en av sin tids mera bemärkta män och den rikaste mannen i Skåne och gick under namnet "Skånske kungen". Han hade fyra äktenskap bakom sig, när han dog 1658, endast några dagar före freden i Roskilde. Han slapp således uppleva det våldsamma avbrott av gammal tradition, som annars kom att kännas så hårt för många skånska adelsmän.

Egendomen tillföll hans blott åttaårige sonson Tage Ottesen Thott d.y. Under dennes tid inträffade det skånska kriget 1675-79 och 1678 blev slottet bränt av danskarna, sedan det besatts av en svensk garnison. Han själv hade dessförinnan varit tvungen att gå i landsflykt på grund av sina verkliga eller förmenta sympatier för Skånes gamla överhet och dömdes till döden. Tillsammans med sina släktingar Knud och Holger Thott blev han 1677 i Malmö avrättad "in effigie", d.v.s. man lät, då han ej själv var anträffbar, halshugga en figur, som skulle föreställa honom, för att visa det förkastliga i hans uppträdande. Domen förklarades senare visserligen ogiltig, men Tage Thott vågade ej återvända utan lät 1680 försälja godset till fru Helle Rosencrantz, änka efter danska riksrådet och ståthållaren i Norge amiralen Niels Trolle till Trollholm på Själland.

Härmed kom egendomen till släkten Trolle, som sedan skulle behålla den i 90 år. Fru Helle dog 1685 och efterträddes av sin styvson Herluf Trolle, etatsråd i dansk tjänst. Under krigsåren 1709-20 indrogs godset till Kronan men återlämnades till familjen Trolle efter freden med danskarna 1720. Då tillträdde Herluf Trolles båda söner Börge och Holger, vilka 1727 sålde godset till sin kusin, riksdagsmannen och överstelöjtnanten Fredrik Trolle till Näs.

Den ruinerade slottsbyggnaden hade nu fått förfalla under lång tid, eftersom ingen varit bosatt på gården. Fredrik Trolle satte 1750-60 slottet i stånd och anlitade Carl Hårleman, drottning Lovisa Ulrikas kände arkitekt, för att göra upp ritningarna. Trolle lyckades emellertid helt förvanska Hårlemans eleganta plan till ett rokokoslott och uppförde en egendomlig anläggning utan den utsmyckning som kännetecknade tidens eleganta arkitektur. Huvudlängan i väster i tre våningar flankerades av runda torn och fick två framskjutande envåningsflyglar, som avslutades med låga torn. Den östra längan revs och hela byggnaden vitputsades. Trolle flyttade själv aldrig in i detta slott. Hårlemans idéer förverkligades dock i anläggningen av en trädgård med spegeldamm och lusthus väster om slottet. Av sina gods stiftade Fredrik Trolle de stora trolleska fideikommissen och 1755 blev Ericsholm fideikommiss under namnet Trolleholm. Härmed följde även skyldighet att bära Trolle-namnet och föra ättens vapen.

Fredrik Trolle efterträddes vid sin död 1770 av äldsta dottern Wivika Bonde. Hon hade som 18-åring gjort ett besök i Stockholm och då träffat riksrådet greve Gustaf Bonde, som var 52 år gammal och änkling. Han blev häftigt förälskad i henne och det omaka paret gifte sig 1740. "Riksrådinnan", som hon alltid kallades, var redan änka då hon tillträdde Trolleholm. Från sin mor hade hon ärvt Borgeby och från maken Mellingeholm och Hesselby och hon styrde sina stora jordegendomar och dess underlydande på ett gammaldags matriarkaliskt sätt. Det var hon som började samla Trolleholms berömda bibliotek, som nu omfattar ca 45.000 band och innehåller många sällsynta verk.

Eftersom grevinnan Wivikas son Carl dött före henne, lämnade hon 1806 Trolleholm i arv till sin sonson excellensen Gustaf Trolle-Bonde. Han var en av de första att följa Rutger Macleans exempel på Svaneholm. Hoveriet avskaffades och bönderna fick arrendera sina gårdar. Han byggde skolhus och vägar och företog många moderniseringar av jordbruket. Det var han som 1846 lät uppföra de ståtliga trappgavlade tegelbyggnaderna i ladugården efter ritningar av C.G. Brunius. Trolleholm med omgivningar blev under hans ledning ett välmående och för tiden modernt samhälle och godset ökade under åren 1806-27 sitt invånarantal med ca 300 personer. Gustaf Trolle-Bonde har av eftervärlden blivit ihågkommen under namnet "den blinde excellensen", eftersom han de sista 24 åren av sitt liv var blind. Vanligen bodde han ej på Trolleholm utan på sitt sörmländska gods Säfstaholm. Han gjorde sig också känd som stor konstmecenat och boksamlare.

När han dog barnlös 1855, blev hans efterträdare brorsonen greve Gustaf Trolle-Bonde d.y. Även under dennes tid utfördes många förbättringar i åkerbruket och skogsvården. Han bodde vanligtvis inte på Trolleholm och egendomens skötsel var överlåten på en förvaltare.

Efter grevens död 1884 blev det process om godset och denna slutade 1886 med att Trolleholm tilldömdes hans son greve Carl Johan Trolle-Bonde. Till skillnad från sina företrädare bosatte han sig på gården, som han sedan innehade till 1912. Han var en framstående kulturpersonlighet och samlade en stor del av de böcker och handskrifter, som nu finns i slottsbiblioteket. Det var också han som lät slottet genomgå den sista omfattande restaureringen 1887-89. Kostnaderna härför uppgick till 216.000 kr! Trolleholm fick då sitt nuvarande utseende i franskpåverkad medeltidsstil genom den danske arkitekten Ferdinand Meldahl och dennes kollega Albert Jensen, vilka tidigare anlitats vid ombyggnaden av Örtofta och senare även skulle ta sig an Trollenäs. Murarna är fortfarande i stor utsträckning de samma som i den gamla 1500-talsborgen, av vilken den västra längan, slottets nuvarande mittparti, är den bäst bevarade delen.

1912 övertogs godset av sonen Gustaf Carl Trolle-Bonde, som efterträddes av sin son Carl Trolle-Bonde 1951. Trolleholm ägs i dag av den unge greve Carl Trolle-Bonde, 29, vilken redan som sjuåring tog över godset. Han är son till förre ägaren Gustaf Trolle-Bonde, känd kulturperson, som i 26 år arbetat på auktionsfirman Sotheby´s och varit bosatt i London, men som sedan 2009 bor heltid på godset. Trolleholm omfattar ca 5.000 hektar, varav ca 2.000 hektar skog. Det drivs som Trolleholms Gods AB, där Carl Trolle-Bonde är styrelseledamot och fadern styrelseordförande.

Slottet med sina över 80 rum har på senare tid använts för ett helt annat ändamål än tidigare. Det kallas ofta "Skånska näringslivets Harpsund". Företag som vill använda de vackra paradrummen för sin representation eller förlägga internutbildning, sammanträden m.m. på slottet har kunnat hyra detta på 49 år och där finns plats för ca 60 företag. För detta ändamål har stora vackra gästrumssviter iordningställts. Det ståtliga slottet med sina röda tegelmurar, omgivet av vallgravar och parkanläggningar, ligger ca 9 km norr om Eslöv. Slottsparken är öppen för allmänheten.

2006 och 2007 spelade SvT in de två första säsongerna av serien "Stjärnorna på slottet" på Trolleholm.

Källa: Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten